Vad bör en stad göra när en kulturhistorisk byggnad skadas i en brand?

Vill du diskutera detta inlägg så har det fått en egen tråd i vår Facebookgrupp: Klicka här för att se

Vad bör en stad göra när en kulturhistorisk byggnad skadas i en brand?

De senaste åren har tre vackra historiska byggnader skadats i bränder. Slutresultatet har blivit samma för alla tre trots att fasaderna överlevde i samtliga fall, dvs rivning. I alla tre fallen har fastighetsägare och politiker sagt att renovering var omöjlig. Rent strunt säger vi i Arkitekturupproret och kommer längre ner i denna artikel visa fem goda svenska exempel på nedbrunna byggnader som har återställts till sin forna glans. För 10-20 år sedan var tankegångarna annorlunda, men idag ser fastighetsägare och politiker bränder som en chans att bli av med äldre kostsamma byggnader för att istället ersätta dem med en tråkig och billig modernistisk klump.  Nedanför visar vi exemplet från Östersund där det vackra Centralpalatset brann 2010. Trots att skadorna inte var allt för omfattande och nära på hela fasaden var oskadd valde staden rivning.

I Östersund hade byggnadens fasad kunnat räddas och renovering hade varit billigare än nyproduktion, men staden valde ändå den enklare vägen. Det blev en total rivning och istället smälldes en modernistisk klump upp på platsen. Den nya byggnaden är illa omtyckt av Östersundsborna vilket framgår i en artikel i Östersundsposten den 7 september 2015. Citat: “Nya Centralpalatset döms ut som “kalkon” “Nya Centralpalatset i Östersund sågas längs med fotknölarna och pekas ut som Sveriges sämsta arkitektur.” Byggnandsantikvarien Ola Hanneryd säger i samma artikel att “Rivningen var inte nödvändig och beslutet fattades i strid med den detaljplan som fanns för byggnaden”. Artikeln finns att läsa i sin helhet här: http://www.op.se/jamtland/ostersund/nya-centralpalatset-doms-ut-som-kalkon

Nästa exempel är branden i Eksjö som förstörde ett helt kvarter sommaren 2015. Några personer ur Arkitekturupprorets styrelse var på plats och beskådade det nedbrunna kvarteret några veckor efter branden och gladde vi oss åt att den historiska fasaden ut mot huvudgatan hade överlevt. Renoveringen var fullt möjlig vilket bilden nedanför visar.

Trots att stora delar av kvarteret hade kunnat räddas revs allt efter några veckor vilket bilden nedanför visar. Allt som återstår av det historiska kvarteret är idag innergårdens träd.

Nåval, en kopia kan ju byggas upp var det många Eksjöbor som föreslog i Smålands-Tidningen. Då gick den f.d. stadsarkitekten Lennart Grandelius ut i media och framförde att “Vi får inte vara nostalgiska. Byggnaden är borta och det ger oss chansen att bygga något nytt och spännande på platsen. Att bygga pastischer på nedbrunna byggnader är aldrig lyckat”. Bilden här under visar vad Lennart Grandelius själv åstadkom som stadsarkitekt häromåret. Först lät han riva en 1800-talsbyggnad och därefter smälldes denna klump till låda upp. Därmed vet vi med största sannolikhet vad som kommer ersätta det nedbrunna kvarteret i Eksjö.

Tidigare i veckan läste vi i Värmlands Folkblad att det vackra historiska huset vid torget i Arvika måste rivas trots att fasaden är nära på intakt. Vi i Arkitekturupproret protesterar och visar här under fyra goda exempel på hur Östersund, Eksjö och Arvika kunde ha gjort istället.

 

Fem goda exempel på hur vi istället gjorde för 10-20 år sedan.

1. Wickmanska gården i Lund

Den Wickmanska gården bredvid Universitetshuset var en av de äldsta och mest välbevarade husen i Lund. Husets äldsta delar härstammade från 1700-talet och var Sveriges äldsta köpmannahus ännu i funktion som affärshus.

Den 2 augusti 2002 brann dock gården ned och totalförstördes i stort sett. Dådet orsakades av en hyresgäst i huset som i ett förvirrat tillstånd satt fyr på hela byggnaden.

Efter ett par diskussioner med försäkringsbolagen och kommunen, återuppbyggdes huset igen i samma stil som det gamla med korsvirke och rå tegelfasad.

Bilden nedanför visar gårdens insida idag vilket kan jämföras med bilden längre upp där gården brinner. Få Lundabor som idag tar en öl på den populära korsvirkespuben “Inferno” vet idag om att gården var nära på att försvinna för evigt för 14 år sedan.

2. Nyproduktion efter en brand i centrala Alingsås

Nyproduktion efter en omfattande brand i centrala Alingsås visar en byggnad som passar in bland sina grannar. Arkitektfirma “Dahrén Arkitekter”. Tyvärr har vi inte mer information än detta, men tar gärna emot tips för komplettering.

3. Det nedbrunna Landshövdingehuset i Göteborg

Rasmus Norlin som är länsombud i byggnadsvårdsföreningen har tagit bilden ovanför och skriver att “Detta landshövdingehus i Haga i Göteborg är faktiskt en rekonstruktion. Det totalförstördes i en brand 1988, men återskapades som en exakt kopia av originalet.” Tyvärr har jag inte mer information i detta fall och ingen annan bild från branden, men våra läsare kanske kan hjälpa och komplettera?

4. Storbranden i Kristianstad 

Ett helt kvarter förstördes vid storbranden intill Lilla torg i Kristianstad år 2005. Stora delar av kvarteret var så pass förstört att det inte fanns något att rädda. Därför blev det istället nyproduktion, men med syftet att harmonisera med omgivningen i gamla staden. Arkitekturupprorets Daniel Wimhed som bor i Kristianstad har berättat för mig att Kristiandsborna idag t.om anser att kvarteret är vackrare än före branden. Ta en titt på bilderna nedanför.

De två fasaderna till höger återuppbyggdes, men hörnbyggnaden är helt nybyggd enligt klassisk tradition med en modern touch (postmodernism). Byggherre var “Byggnads AB Bröderna Persson” som är ett familjeägt fastighetsbolag i tredje generationen (http://brpersson.com/). Arkitekt var “Röing Arkitekter” (http://www.roing-ark.se/). Nedanför följer några bilder på de nya byggnaderna.

Resten av kvarteret var så förstört att det inte fanns något att rädda. Därför blev det istället nyproduktion, men med syftet att harmonisera med omgivningen. Bilden visar ett av två nya tornhus. Dessa två tornhus bör vara Sveriges enda nybyggda runda tornhus under 2000-talet.

Bilden här ovanför visar hur det ser ut på andra sidan av kvarteret där det också blev nyproduktion. Resultatet blev en mycket vacker nyproduktion i gammal stil, men med en modern touch.

5. Nyproduktion efter branden i Jönköping

I början av 2000-talet förintades några vackra trähus från 1700-talet i två bränder på den historiska Smedjegatan i Jönköping. Bilden ovanför visar att det inte fanns något att rädda, men den vackert anpassade nyproduktionen gör att det är svårt att skilja på gammalt och nytt. Detta exempel får avsluta denna artikel med en förhoppning om att Eksjö väljer att göra något liknande istället för att anlita lådmannen Lennart Grandelius ännu en gång. Nästa gång era lokala politiker påstår att det inte går att rädda er stads branddrabbade byggnader kan ni hänvisa till dessa fyra exempel.

VILL DU SE MER AV ARKITEKTURUPPRORET?
Du vet väl att vi är som allra aktivast på Facebook?
Besök vår aktiva Facebookgrupp här