Även ful arkitektur kostar mycket pengar

I Tyskland återfår Potsdam, Berlin och Braunschweig en del av sin forna glans och dignitet då man valt att återuppbygga slott i respektive stad (stadsslottet i Berlin beräknas vara färdigbyggt 2019). Stockholmspolitiker fantiserar istället om ett nytt Nobel center på Blasieholmen samt godkänner  byggnationen av Stockholm Waterfront – troligtvis Stockholms och hela Sveriges mest omstridda aktuella byggnadsprojekt som slutförts – och ett nytt Odenplan som stundtals känns lika dystert och öde som en kyrkogård.

9 av 10 byggnader och monument i Tysklands 10-i-topp-lista över de mest besökta byggnaderna och monumenten domineras av den klassiska arkitekturen. Här återfinns bl.a. den ståtliga domen i Köln och populära romantiska slottet Neuschwanstein, men enbart en byggnad från efterkrigstiden kvalar in på listan: det futuristiska Tv-tornet i Berlin. Över 1 miljon besökare vallfärdar varje år från världens alla hörn för att få skåda Ludvig II:s paradbyggnad i Bayern – det oemotståndligt vackra slottet Neuschwanstein som även stått modell för utformningen av Disneys sagoslott i Törnrosa. En vanlig missuppfattning är att kung Ludvig II skulle ha ruinerat statskassan med sina slott då staten tog enorma lån – själva slottsbyggandet finansierades  via hans egna tillgångar. Oavsett om man är bayersk konung eller vanlig svensk byggherre – stämmer bilden att det är kopiöst mycket dyrare att bygga klassiskt idag?

 

Självfallet bidrar stuckaturer och andra detaljer till extra kostnader men det behövs inte mycket utsmyckning för att skapa mer levande och varierade fasader eller interiörer. Arkitekturupprorets strävan är inte att allt som byggs ska se ut som fantasislott eller historiska kopior. Även en ganska avskalad fasad med väl valda material och diskreta färger kan göras harmonisk och tilltalande för känslan  (något som exemplifieras bl.a. i nationalromantiken och Swedish grace som är en form av nyklassicism).  Vi vill känna en åtrå och förföras av nya arkitektoniska verk, men tvingas i dagens dystra dilemma välja mellan antingen det medvetet provokativa och det uttryckslösa slentrianbyggandet. Byggs det även materialmässigt och estetiskt hållbart av gedigna material och i klassisk tradition kan en byggnad kvarstå för generationer framåt i hundratals år och åldras med samma värdighet som ett franskt rödvin. Många snabbt uppförda miljonprogramslådor har med facit i hand visat sig få fuktskador eller se förfallna ut redan efter några decennier, utöver de hälso- och sociala problem som orsakats av den icke-vetenskapligt underbyggda ideologin bakom modernismen,  samt den estetiska katastrof de inneburit för så många av efterkrigstidens och samtidens städer. Dagens paradigm rörande byggnation ger därför en bitter eftersmak: Politiker måste ännu en gång lära sig att tänka långsiktigare än en ynka mandatperiod på 4 år.

 

Skönhet berör och kan samtidigt generera pengar: något som både politiker och byggherrar borde ha i åtanke då det ligger i deras ekonomiska intresse. Istället för att kommunpolitiker blir förblindade av ett nytt “spännande” landmärke, borde man egentligen främja byggnationer som försöker attrahera majoriteten av befolkningen. Tyskland har insett lönsamheten och nu kommer miljoner att besöka deras nybyggda gamla städer vilket i sin tur kommer inbringa enorma summor i turismintäkter. Utöver den ekonomiska vinsten resluterar det även i själslig glädje för invånarna som daligen lever  och möts i dessa rum och stadsmiljöer. Nybyggnation behöver inte nödvändigtvis involvera återuppbyggnader av gammalt eller antikt – det kan vara helt nytt och modernt – men vi kan nog samtliga enas om att få människor blir lyckliga av att tvingas utstå en tråkig och intetsägande låda som påtvingat fladdrar förbi näthinnan.

Vi förväntar oss knappast att Stockholm skall återuppbygga palatset Makalös eller slottet Tre Kronor, men vill framhålla att modernism kan vara minst lika kostsamt som klassisk byggnation – till och med dyrare. För ungefär samma summa får tyskarna alltså ett riktigt slott medan vi får en överdimensionerad förgylld låda.

av Christian Lettström, Arkitekturupproret

---

Stadsslottet i Potsdam
Kostnad: beräknades kosta 119,6 miljoner Euro (ca 1,135 mdkr) med en slutsumma på omkring 146 miljoner Euro (ca 1,375 mdkr).
Byggår: 2013
storlek/yta: 19.000 m²
Arkitekt (exteriör): Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff
Arkitektfirma (interiör): Peter Kulka Architektur

Nobel center
Beräknad kostnad: 1,2 mdkr
Byggår: planerat
storlek/yta: 18.980 m²
Arkitektfirma: David Chipperfield Architects

Stockholm Waterfront
Kostnad: 1,5 mdkr
Byggår: 2011
storlek/yta:  72 000 m²
Arkitektfirma: White arkitekter

Källa: Finansministeriet i Brandenburg, Brandenburger Landtag, Nobelhuset AB, David Chipperfield Architects, White arkitekter