Nybyggda “Åtellet” i Norrtälje blev något ovanligt, nämligen vacker svensk nyproduktion

Åtellet, Norrtälje (2009)

Nybyggda hotell “Åtellet” i Norrtälje blev något ovanligt, nämligen en vacker ny, modern, svensk byggnad.

Tyvärr en ytterst ovanlig företeelse i Sverige, men detta är något så unikt som ett nybyggt, men vackert svenskt hotell. Hotellet med namnet “Åtellet” finns i Norrtälje och blev färdigt år 2009. Arkitekten bakom den klassiska utformningen var Karl-Bertil Thorin. Byggherre var Thelandersson Bygg & Måleri.

Kulturkvarteren vid Norrtäljeån.
Kulturkvarteren vid Norrtäljeån. Åtellets torn anas uppe till höger.

På hotellets egen hemsida  går det att läsa att byggnaden är byggd i trä i en stil inspirerad av det sena 1800-talets grosshandlarvillor. Tanken är att återskapa en del av den karaktär som präglade Norrtälje vid den här tiden, dvs välmående skärgårdsstad, byggd och smyckad i trä. Tummelplats för såväl Albert Engström-figurer som kung Oscar I-gelikar.

Åtellet och gamla stan sedd från bilbron över Norrtäljeån.
Åtellet och gamla stan sedd från bilbron över Norrtäljeån.

Total yta på 1100 m2 fördelad på 18 dubbelrum, 4 enkelrum, restaurang, bar, bastu och konferensvåning med sällskapsrum. Det finns en stor terrass med utgång från sällskapsrummet som har en vy över Norrtäljeviken.

Åtellets framsida.
Åtellets framsida.

Detta moderna nybygge visar något som tyvärr är mycket ovanligt i Sverige, dvs. nyproduktion i klassisk tradition. Med detta exempel vill vi visa att ingenting är omöjligt och att vacker, modern nyproduktion i klassisk arkitektur som ofta syns i resten av Europa även kan ske i Sverige. Nedanstående bild visar hur arkitekten och byggherren har valt att harmonisera med omgivningen istället för att sticka ut. Tyvärr väljer majoriteten av svenska arkitekter att sticka ut istället för att harmonisera, men vi får vara glada över att det finns några få undantag.

Det nya Åtellet är omgivet av gamla trähus

Uppdatering 2018.
Norrtälje kanske är en av Sveriges bästa städer på att bygga harmoniskt anpassad nyproduktion. Denna bild visar ju Åtellet i mitten, men också de två trähusen precis intill. Det senaste (2018) är de högre husen med sadeltak som håller på att byggas längst till höger på andra sidan bron. Ytterligare ett till är på gång precis bredvid. Sockel, sadeltak och takfot är nära på helt obefintligt i ny svensk arkitektur, men i Norrtälje sker tydligen mirakel.

Norrtälje bygger nytt i en stil som passar in istället för att sticka ut.
Norrtälje bygger nytt i en stil som passar in istället för att sticka ut.

Lyckan varar dock sällan länge inom svensk arkitektur. Fortsätt österut över bron och upptäck följande vy. En slät monsterlåda utan harmoni eller arkitektur håller på att smällas upp precis intill de vackra kulturkvarteren. Ska Norrtälje bli den första svenska stad som både nomineras till Sveriges finaste nyproduktion och Sveriges fulaste nyproduktion på samma gång?

En monsterlåda är på gång i Norrtälje.
En monsterlåda är på gång i Norrtälje.

Det värsta av allt med den nya monsterlådan är att den kommer sticka ut som en “landmärke” mitt i den pittoreska gamla stan. Det kommer inte längre gå att promenera på den kanske allra finaste gatan utan att hela tiden se den framför sig. Se vyn nedanför.

Den nya lådan kommer sticka ut som en "landmärke" mitt i den pittoreska gamla stan.
Den nya lådan kommer sticka ut som en “landmärke” mitt i den pittoreska gamla stan.

 

VILL DU SE MER AV ARKITEKTURUPPRORET?
Du vet väl att vi är som allra aktivast på Facebook?
Besök vår aktiva Facebookgrupp här.

Please follow and like us:
Facebook
Instagram
YouTube
RSS

2 Replies to “Nybyggda “Åtellet” i Norrtälje blev något ovanligt, nämligen vacker svensk nyproduktion”

  1. Fantastiskt att denna lilla stadsidyll har besmyckats med en byggnad som Åtellet. Ok, det finns ett antal liknade. men de äro få. Det mest skrämmande är ju bebyggelsen som skall uppföras i Norrtäljeviken! Snacka om helgerån att besudla Norrtäljes infart med dessa rikemanspensionerernas gyckelholkar. Beslutfattarna om detta torde var komplett okunniga om stadsbyggnad- eller är de mutade?

  2. De äro säkert kommunala politiker som givetvis hamnat i klorna på byggherrar som lider av likriktat storhetsvansinne. Och i deras ledband går arkitekter som ställer sin kompetens till förfogande.
    Födkroken är säkrad och ” alla blir glada och nöjda”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.