Gdańsk – betydligt mer än bara en teaterkuliss

motwala
Gdańsk från floden Motława.

  Oemotståndligt vackra Gdańsk blev under Andra Världskriget jämnat med marken och man räknar med att över 90-95% av den historiska centrala delarna blev totalt ödelagda. Polen led rent ekonomiskt stora förluster då Sovjet plundrade dem på deras tillgångar av guld och med sönderbombade städer där även ett helt Warsawa behövdes återuppbyggas var det svåra tider för en nation som innerligt strävade efter att äntligen kunna få bli självständig. Trots ekonomiska svårigheter valde den polska kommunistiska regeringen dock att gå in och finansiera uppbyggnaden av den sönderbombade gamla staden i klassisk stil. Mellan åren 1952 till slutet av 60-talet kunde arkitekter och skickliga hantverkare med hjälp av fotografier återuppbygga 90% av den gamla staden och de som varit och besökt Gdanńsk vet att staden är allt annat än en billig teaterkuliss. Tvärtemot modernisters paradigmer kännetecknas den av en fantastisk atmosfär som präglas av en ljuvlig stadsmiljö i männsklig skala skapad för oss mäniskor och inte för att uppfylla en självförverkligan hos egocentrerade arkitekter. En del av de som arbetade med att återuppbygga staden med dess omsorgsfulla gestaltade stuckaturer och utsmyckningar gick sedan på konstakademin som ironiskt nog i dag är den byggnad som många anser besitta den fulaste fasaden i hela den gamla staden. Fult tycker de flesta – lekfullt och spännande påstår nog ett fåtal andra.

dluga

 Paradgatan Długa (Långa gatan) är själen i den historiska delen vars byggnader även skiner under en kall och grå novemberkväll. Här har varje fasad utförts med största omsorg för detaljer och färglagts med väl utvalda nyanser. De flesta stuckaturena på fasaderna är gjorda efter Andra Världskriget, men i ett par av fallen plockade man ned och gömde undan dem utanför staden, då man hade föraningar om ett angrepp. Ett exempel är tjusiga Artusgården (Dwór Artusa) som efter en brand i slutet av 1400-talet återuppbyggdes och fick vid ombyggnaden en ny präktig fasad 1552 i rennässansstil och genom arkitekten Abraham van der Blocke en ny mer manieristisk gestaltning.

Artusgården med Neptunfontänen framför.

  I Artusgården möttes tidigare många köpmän där de åt och drack, gjorde affärer samt spelade hasardspel (trots att det sistnämnda officiellt var förbjudet pågick det). Från 1772 var den även säte för börsen i Gdansk, och dagens ståtliga fasad är en påminnelse om hur skönhet kan ge byggnader en nästintill gudomlig gestaltning och karaktär.

 

 

chlebnicka
Chlebnicka 14 i Gdańsk idag.

  På gatan Chlebnicka 14 kan man beskåda en fastighet med en onekligen intressant historik: byggnaden uppfördes 1520 och är ett sällsynt exempel på en fasad med tydlig sengotisk prägel.

Originalfasaden återfinns dock idag lustigt nog i en byggnad i ett helt annat land: nämligen på Pfaueninsel (Påfågeön) i Berlin som sedan 1990 är en del av UNESCOs världsarvslista och lyckades därmed undkomma kataklismen från Andra Världskriget. Under 1800-talet var fastigheten i ett undermåligt skick och i akut behov av renovering. Då de boende inte hade pengar för att täcka alla renovingskostnader kunde det hela finansieras via den preussiske kungen Fredrik Vilhelm III som köpte hela exteriören. Nästan 4 ton med 278 delar trannsporterades sjövägen till Pfaueninsel som då var vistelsort för monarken och där flertalet andra kungliga byggnader finns att beskåda även idag.

Den tidigare fasaden från Gdańsk sitter nu på denna byggnad på Pfaueninsel i Berlin (till höger i bild)

 Där uppförde man Kavalierhaus ritat av arkitekten Karl Friedrich Schinkel och fasaden från Polen inkorporerade i den nya slottslika byggnaden. I Gdańsk ersattes den i sin tur den med en helt annan i nyrenännsansstil och byggnaden renoverades invändigt. När den polska byggnaden blev sönderbombad under Andra Världskriget valde man dock att göra en kopia av den tidigare ursprungliga fasaden i Berlin och via funna ritningar med exakta mått åkte hantverkare till Pfaueninsel för att studera den. Den nuvarande byggnaden i den tidigare hansastaden började konstrueras i början av 70-talet och stod färdigt 1980, och på så sätt återfinns ett stycke Berlin i hjärtat av dagens Gdańsk.

wyspa spizchwor bra
Förlaget av Kozikowski Design som byggs nu.

  Stora delar av halvön Wyspa Spichrzów (magasinön) har ännu idag inte blivit återställda. Modernister vill på de mest attraktiva delarna återuppbygga de tidigare spannmålsmagasinen där arkitekten Marcin Kozikowski, ansvarig för arkitektfirman Kowzikowski Design, i en intervju menade att “det viktigaste resultatet med det här projektet är att det måste ha en modern karaktär” (i tidningen Trojmiasto 2016-05-11 ). Formen och storleken kommer således att påminna om de gamla spannmålsmagasinen vilket är positivt, men gällande byggmaterial kommer vi att se en frekvent användning av glas. På andra sidan floden Motława står hus i klassiskt tradition med vanlig puts och byggda i tydlig klassisk tradition som efter huvudgatan Długa är den populäraste turistplatsen. Detta intygar om hur känsligt det är att bygga nytt på magasinön och ännu en gång visar modernister att de inte respekterar intilliggande bebyggelse och området kommer sannolikt att berövas från sin unika atmosfär. I en omröstning för lokala tidningen Trójmiasto ställdes frågan om byggnaderna skulle få en klassisk eller mer modernistisk gestaltning: 10% ville ha modernism med glas , 3% var mot en byggnation och hela 86% ville ha i klassisk tradition. Vem fick bestämma? Som så ofta överskuggades folkets röst av giriga byggherrar och självupptagna, modernistiska arkitekter.

  Wyspa Spichrzów korsas i mitten av gatan Stągiewna där på södra sidan ett helt kvarter byggdes under 90-talet i klassisk stil. Tyvärr blev slutresultatet något av Gdańsks egna lilla Disneyland och är återigen en påminnelse om vikten av att använda gedigna byggmaterial. Arkitekten som ritade hela kvarteret var ödmjuk nog att föreviga sig själv genom att inkorporera ett porträtt av sitt ansikte i en utav byggnaderna. Gatan renoveras under sommaren 2016 med ny kullersten och nya gatulykter. Vikten av av att använda bra byggmaterial kan exemplifieras med en ny fin tegelmur som byggdes runt 2014 precis utanför den sublima Mariakyrkan. De inmurade statyliknande delarna tillhörde tidigare sidosektionerna på äldre parkbänkar. Staden valde dock att mura in dem istället för att ha bibehålla deras ursprungliga funktion som sittmöbel. Det finns dock ett stort orosmoment på hela den södra delen av magasinön där företaget INPRO valde att stapla lådor för att bygga bostadskomplexet Chmielna Park.
(för mer info se www.inpro.com.pl/en/chmielna-park)

wajdeloty
Nyrenoverade Wajdeloty i Wrzeszcz.

 Wrzeszcz är den stadsdel som ligger närmast innerstaden och där författeren och Nobelpristagaren Günther Grass växte upp under rätt enkla förhålladen i dess äldre delar. Miljöbeskrivningar av Wrzeszcz och gatorna omkring återfinns i hans böcker och man har avbildat honom som staty sittandes bredvid en trumslagarpojke på en parkbänk. Områdets juvel är gatan Wajdeloty som aldrig blev helt sönderbombad och 2013 renoverades gatan med nya trottoarer, ny gatubelysning samt en del renoveringar av fasader. Ytterligare fasader behövs givetvis restaureras och det finns vid sidogatorna ett par luckor att fylla igen. Ett stenkast från Wajdeloty fanns tidigare det stora bryggeriet av Richard Fischer som troligtvis kommer bli en stor turristattraktion när det kommer att stå färdigt omkring 2020. Området inkluderar renovering med återuppbyggnad av ölbryggeriet samt intilligande nytt komplex av bostäder. Tyvärr har man gjort avkall gällande gediget byggmaterial samt att det estetiska har som så ofta hamnat i skymundan. Vid en intilliggande galleria har modernistiska krafter tyvärr fått styra och delvis gått bärsäkragång på exteriören.
(För mer info se www.browargdanski.pl/en)

lakowa
Nyrenoverade Łąkowa i Dolne Miasto.

  Dolne Miasto som nog kan översättas till engelskans “Downtown” är ett område som ligger nära den gamla staden och som aldrig led samma katastrofala förluster som andra delar och har många byggnader byggda innan eller kring sekelskiftet. Detta område är idag bland de vackraste delerna, men det är i behov av renovering. Det finns även funktionella problem med lägenheter där man t.ex. gemensamt delar badrum/toalett och där det invändigt och i trappuppgångar kan vara väldigt nedgånget. Området kantas även av en del socio-ekonomiska problem där flera dysfunktionella och patologiska familjer bor. Den kilometerlånga huvudgatan Ląkowa har dock fått sig ett ordentlig estetiskt lyft då man med hjälp av svenska Skanska renoverade gatan som nog kommer att bli en populär plats för turister om 20-30 år. I fjol lade man ny kullersten, planterade ett hundratal nya träd och placerade ny gatubelysning samt bänkar och papperskorgar. Idag är området förändrat och ett klart bevis på att en vacker stadsmiljö även formas av andra faktorer än enbart byggnader. Rom byggdes inte på en dag och när träden har växt till sig kommer gatan att ytterligare att förskönas och få en mognare karaktär. Redan nu finns det investorer som har planer på att bygga ett femstjärnigt hotell av det övergivna gamla sjukhuset på samma gata.

  I Gdańsk  finns det flera exempel som speglar vikten av att tydliga regler och lagar existerar gällande byggnader och vår stadsmiljö. I Sverige är de flesta bostadsägare delar av en bostadsrättsförening där man således äger hela fastigheten inklusive fasad, trappuppgång etc. och där man har rätt att nyttja en lägenhet. I Polen äger man enbart själva lägenheten vilket bidrar till en del estetisk problematik gällande exteriör där man inte alltid behöver ta hänsyn till de andra boende. Här är ett exempel på en fasad (v.g. se bilden) som visserligen är i behov av renovering, men försök istället att fokusera på fönstrena: på vånging 1 och 3 syns lite äldre spröjsade träfönster med ramar i vitt, på vånging 2 rätt nyrenoverade fina i grönt och på våning fyra enkla, billiga PVC-fönster i vitt. Det finns även andra osmakliga fall där fasaden fint renoverats, men detta överskuggats av förfulning av parabolantenner som inte plaserats på taket utan bredvid fönstrena.

pfefferstadt 4
Pfefferstadt innan Andra Världskriget.

  Trots att det till en början ansågs vara kontroversiellt att bygga i klassisk stil och röster gjorde sig hörda för att ge staden en mer modernistisk karaktär, menade man att det var politiskt motiverat att återuppbygga ett Gdansk som en del av det nya enade Polen. Innan Världskrigen var Gdansk nämligen en fristad i Polen och man ville helst återspegla den stad som fann innan den blev Preussisk 1793. Det finns därför även en mörk skugga gällande återuppbyggandet av den gamla Hansastaden: Många fina sekelskiftsbyggnader negligerades medvetet och blev inte återuppbyggda för att de ansågs vara “för barbariska” och flera fungerande, vackra fasader valde man att riva p.g.a. att det i alltför stor utsträckning associerades med Tyskland och nazismen. Tyskklingande gator och distrikt ersattes med polska (t.o.m. ändrades epitafia på vissa gravsten) och andra historieförfalskningar där stuckaturer ändrades från tidigare tysk till polsk inskrift ger en bitterljuv eftersmak. Holländsk stil med en del franska och italienska influenser skulle få dominera arkitekturen. Ett exempel på en stadsdel som tyvärr inte blev återuppbyggd i samma utsträckning är oerhört vackra Pfefferstads som låg vid utkanten av den gamla staden. Ett flertal byggnader hade romantiserande prägel med influenser av jugend och även om det finns en del fina byggnader bevarade i området kommer det nog aldrig att återfå en tillstymmelsen av sin forna glans. Ett annat exempel på en misslyckad återuppbyggnad är Gdansk Stads Huvudkontor som nog måste ses som ett idiom för vad Arkitekturupproret kämpor emot: Man valde att ersätta den tidigare oerhört vackra senatsbyggnaden från den Fria Staden Danzig med ännu en bakåtsträvande, tråkig låda.

sweietego ducha
Nyproduktion på Świętego Ducha färdigt 2017.

  På Olejarnagatan finns det det en bunker från Andra Världskriget bevarad som finns att beskåda kring utkanten av vad som idag utgör den gamla staden. Ifall man skulle klä in denna betongbyggnad i mässing skulle den med största sannolikhet få stora associationer med en omtalad planerad nybyggnation på Blasieholmen i Stockholm. I närliggande parallelgatan Tartaczna blev för ett par år sedan en mycket trevlig nyproduktion i klassisk tradition fullbordad och där man nu valt att bygga typiska intilliggande hus i Gdansk-stil med lite modernare inslag. En fröjd är även ett projekt på Świętego Ducha där man valt att  återuppbygga sex nya hus som bombades sönder under mars 1945 och där fyra av dessa kommer att bli exakta replikor från hur det såg ut innan kriget, och där de två andra byggnaderna också kommer att byggas i klassisk tradition. Husgrunden är bevarad och i original. Komplexet kommer ge 55 nya hyresrätter och talesman för ansvariga byggfirman Dekpol menar att det hela beräknas vara klart våren 2017.

  Det är således många projekt som fullbordats och som är på gång – sammanfattningsvis är dock Gdańsk ett utmärkt exempel på att det går att bygga vackert istället för att fokusera på en bakåsträvande ideologi där man enbart bygger lådor. Vi behöver regler gällande byggnation med politiker som ställer krav och samtidigt lyssnar på vad folket vill ha – vackert och modernt på samma gång. Allt handlar om en vilja för att uppnå en estetisk tilltalande skönhet och en harmoniserande stadsmiljö som är skapad för oss människor. Politikerna i Gdansk hade viljan för 70 år sedan – frågan som återstår är om våra svenska politiker är lika djärva och vågar utföra en liknande bedrigt även idag?

Please follow and like us:

2 Replies to “Gdańsk – betydligt mer än bara en teaterkuliss”

  1. Gode eksempler for en styrket helse!

    Her er derimot en skivebom av en artikkel: https://www.theguardian.com/cities/2016/sep/16/bad-buildings-damage-mental-health-research-anxiety-depression

    Salingaros sin dom: “Again, a missed opportunity. Michael and I have written explanations
    of WHY buildings and environments are unhealthy. This reporter, Miss
    Reynolds, is totally ignorant of that work and asks other people in
    the architectural establishment who have no clue either.

    This profound ignorance is getting to be ridiculous.

    Cheers,
    Nikos”

  2. Tack för fin artikel. Jag är i Gdańsk varje år, för vi har släktingar där.

    Tyvärr har det hänt mycket dåligt sedan den här artikeln skrevs. Tex
    nytt köpcentrum i södra delen av centralstationen. Det sker förtätning norr om Dluga gatan, vilket ju kanske är bra ur miljöhänsyn och pga bostadsbrist. Man försöker efterlikna gammal arkitektstil, men byggnadsmaterial ser inte ut som de gamla och fönstren är för stora. Ser väldigt konstlat ut. Flera stora och fula moderna lador poppar fortsatt plötsligt upp kring området Magasinön.

    Det råder också stor osäkerhet kring de gamla byggnaderna i gamla varvet (där Solidarnosc verkade). Rykten säger att det ska bli moderna skyskrapor där, eller kanske att det blir museibyggnader. Historiskt sett skulle det vara bra att renovera byggnaderna som de varit. Det är ju rätt roligt att gå omkring i området och känna historiens vingslag och titta in genom fönsterna och se gammal övergiven aktivitet, och hoppas de behåller detta när de restaurerar. Hälsningar Adam

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.