Hur man bygger en vacker stad

I den här artikeln försöker jag ge konstruktiva förslag på hur man bygger en attraktiv stad. Jag försöker också utmana föreställningar som jag ofta stöter på innan jag avslutningsvis diskuterar ansvarsfrågan – är det verkligen bara arkitekternas fel att det byggs så fult och likriktat i Sverige?

Variation i färger, former och höjder förespråkas. Genom skilja av och markera var något slutar och något annat börjar kan man också skapa en känsla av harmoni och trygghet.

Hur bygger man en vacker stad idag? Finns det något allmängiltigt svar på vad som är vackert? En vanlig invändning, inte minst av arkitekter, mot den diskussion Arkitekturupproret idag försöker föra, är att hela ämnet är meningslöst – vad man anser vara snyggt eller fult är bara en smaksak och hela debatten därmed lönlös.

Famlar H&M´s modedesigners i blindo eller har de redan innan en föraning om vad folk kommer gilla och inte?

Men finns det verkligen inga mönster som antyder vad folk anser vara vackert och inte? Inom andra branscher som behandlar estetik verkar svaret vara: jo. Hade det varit helt omöjligt att förstå vad folk kommer uppskatta skulle det innebära att exempelvis modedesigners, inredare, formgivare och hela modebranschen famlar i blindo och att det bara är slumpen som avgör huruvida det de producerar kommer sälja eller ej. Det säger sig självt att man med ett genuint intresse för estetik och människor kan skapa kreationer som i alla fall en stor andel av befolkningen kommer anse vara vackert.

En arkitekts yrkesroll är dessutom att anpassa byggnaderna både konstnärligt och funktionellt till den omgivning den är placerad i. Genom att förminska vikten av det konstnärliga på detta sätt reducerar arkitekterna sitt yrke till att bara handla om funktion.

En av grundpelarna när Ingvar Kamprad grundade IKEA var just att vackra möbler inte borde kosta mer än fula.

Ironiskt nog tycks det inom arkitektkåren finnas en föreställning att det finns en motsättning mellan funktion och skönhet. Den är lika ologisk som den är unik för arkitektkåren. Mig veterligen finns det ingen annan bransch där man bygger imaginära murar på detta sätt. Ett annat argument jag ofta hör är att det är för dyrt att bygga vackert. Även här betonar man en motsättning som jag menar saknar grund och är ett oroande tecken på låga ambitioner inom kåren. Inom möbelbranschen slog Ingvar Kamprad ner denna föreställning redan på 50-talet då han påpekade att han ”aldrig förstått varför vackra möbler ska vara dyrare än fula”.

Att det inte är enkelt att kombinera skönhet, funktion och ekonomiska aspekter är en sak – hade det varit enkelt hade vem som helst kunnat bli arkitekt. Är det inte just denna utmaning som berättigar arkitekternas existens? Borde de inte således uppmuntra sådana diskussioner och finna dem inspirerande?

Så hur bygger vi då en vacker stad?

1. Anpassa! Som tidigare nämnts är en viktig del av arkitektens roll att anpassa byggnaden till sin omgivning så ett första steg bör vara att notera var man befinner sig. Här följer några exempel på hur arkitekturen kan skilja sig i olika städer:

Visby, kallad “Ruinernas och rosornas stad”, är en av de medeltidsstäder som är bäst bevarade vilket bidrar till att ge staden en egen och tydlig identitet.
Stockholm är en på grund av sin storlek och ålder en mycket mångfacetterad stad. Många tänker dock på Gamla stan som med dess stenhus i varma jordfärger och smala kullerstensgränder skapat en helt egen karaktär.
Skånska städer så som Landskrona (bild t.v.) och Malmö har genom ett danskt arv och tyska influenser en för Sverige unik arkitektur.
Göteborg förknippas ofta med sina, för staden i princip unika, landshövdingehus men har också påverkats starkt av holländska influenser vilket bland annat märks på hur staden planerades med snörräta gator och kanaler.
Man behöver dock inte åka till städer för att hitta egen arkitektur. Lilla Tällberg utanför Leksand utgörs till exempel av villor i Dalastil. Notera att till och med den gamla telefonkiosken har dekorerats! Här råder strikta regler för nybyggen, ned till exakt rätt takvinkel, för att ortens unika stil ska bibehållas.

2. Våga variera! Ska du bygga en enorm, avlång huskropp? Dela då upp den med flera olika byggnader och variera dem med olika höjd, färger och stilar.

Att våga variera och motverka likriktning är viktigt för att få en spännande stadsbild.

3. Våga inspireras av alla tider. Jag nämnde nyligen imaginära murar. Att våra tidsepoker är väsentligt skilda och inte bör förenas är ännu en föreställning som modernismen lärt oss. Våga utmana modernismen! Ta vara på det vackra från andra tider än vår och låt det förenas till något nytt!

Kvarteret Oxkärran 1 i Stockholm uppfördes på 1990-talet. Är detta ett positivt exempel på tidlös arkitektur?

4. Markera var ett våningsplan börjar och ett slutar. Många finner det behagligt när man vid en snabb blick kan få översikt av hur våningsplanen är fördelade. Inte minst bottenvåningen brukar tjäna på att avskiljas visuellt från övriga plan.

Om huset har flera våningar kan man genom att avskilja bottenvåningen få byggnaden att upplevas som mindre diffus.

5. Överväg noga hur taket ska utformas. Takets utformning har mycket stor betydelse för hur en byggnad upplevs i stadsrummet. Platta tak är ofta kontraproduktivt i vårt klimat.

Ett tak kan se ut på många olika sätt men är ofta helt platt när man bygger nytt idag.

6. Fönster och portar. Hur fönster och portar är utformade har central betydelse för hur en byggnad uppfattas. Formen på dessa är viktig och något så enkelt som att låta toppen vara t ex bågformad kan innebära stor skillnad för helhetsintrycket. Överväg också att dekorera fönster och portingångar med till exempel tegelsättning eller annan visuell inramning.

En av dessa portar är min och den andra är snygg. Vilken som är vilken får ni själva spekulera i.

7. Materialvalet. Huruvida en fasad är gjord i exempelvis plåt, trä, tegel, betong eller domineras av glas är förstås av enorm vikt. Många uppfattar trä och sten som mer genuina och varma material än exempelvis glas och plåt.

Förra årets vinnare av Kasper Salin-priset, Johannes Norlander, pratar ofta om vikten av kvalitativa material. Han verkar dock ha missat övriga punkter, vilket ledde till att hans byggnad även röstades fram som den fjärde fulaste i Arkitekturupprorets Kasper Kalkontävling.

8. Sist men inte minst: detaljer och utsmyckningar! Måste verkligen alla nybyggnationer vara slätstrukna?

Dekorera mera! Det tyder på omsorg om mjuka värden och därmed omsorg om människan.

Så, är det då bara arkitekternas fel att det byggs så enformigt och tråkigt idag?

Självfallet inte – även om det är en viktig del av deras yrke har de inte total kontroll över hur byggnaderna utformas. Även andra yrkesgrupper såsom byggherrar och politiker har ett ansvar. På grund av strukturella förändringar domineras dessutom fastighetsbranschen idag av stora börsbolag. Jättar som Skanska och JM kan av politikerna få i uppdrag att mer eller mindre bygga hela stadsdelar. Dessa bolag, som naturligt nog har vinst som främsta intresse, bygger efter löpande-band-principen där standardiseringar och massproduktion ses som givna sätt att hålla ner kostnaderna och därmed maximera vinsterna. Byggjättarna hänvisar i sin tur till politiska beslut om att bygga storskaligt för att avhjälpa bostadsbristen till ett så lågt pris som möjligt. Även om det låter logiskt i teorin har byggjättarnas privilegier dock i praktiken lett till bristande konkurrens och en mycket låg innovationsgrad. Till följd av detta har Sverige idag inte bara de mest slätstrukna byggnaderna utan också de dyraste byggkostnaderna i hela EU.

Även om de skulle kunna bygga snyggare för ungefär samma kostnader finns inget större intresse för att undersöka saken – beställningarna kommer ju ändå. Så länge man inte visar politikerna att det är möjligt att bygga vackert för låga kostnader kommer politikerna inte heller kräva det. Här menar jag att Arkitekturupproret är en viktig röst för att genom opinion påverka och sätta press på såväl arkitekter och byggherrar som politiker. Vi vill bryta de föreställningar som råder om att god estetik, funktion och låga priser är oförenligt.

Avslutningsvis kan ni få titta på lite nybyggen. Kan ni gissa vilket som hör till vilken stad utan att läsa bildtexten?

Nyproduktion i Uppsala…
Nyproduktion i Malmö…
Nyproduktion i Göteborg…
Nyproduktion i Stockholm…
Nyproduktion i…. har glömt var, men det spelar väl ingen roll?

Peter Olsson
Ekonomistuderande, Handelshögskolan, Göteborg

Fler blogginlägg med liknande tema

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

4 svar på ”Hur man bygger en vacker stad”

  1. Trevlig artikel med bra bilder och nyttiga påpekanden som bör vara välkända för varje arkitekt och stadsbyggare. Mycket mer bör kan dock sägas om tak. Jag vågar påstå att platta tak är den viktigaste orsaken till förfulningen av stadsbilden i de svenska städerna. Peter skriver “Överväg noga hur taket ska utformas! Alla tak behöver inte vara platta.” Så sant så sant! Men idag är nästan alla tak ändå platta, åtminstone där marken är dyr.

    Och varför är taken platta? Huvudsakligen p g a detaljplanernas sätt att ange byggrätt och tillåten takhöjd. Byggherren har inte råd att betala fullt markpris för en vind med lutande tak. Det är upp till kommunerna att gör avkall på att få full ersättning för markvärdet ovanför takfoten.

    1. Sant, Thomas. Hade kunnat göra denna artikeln mycket längre. Får se om jag kanske fyller på med mer information allt eftersom. Att det ser ut som du gör beror, som du säger, med all säkerhet sättet detaljplanerna är utformade idag.

      Samtidigt finns det tecken på att någon lyssnar på opinionen. I ett område som just nu byggs i Göteborg (Östra Kvillebäcken) fanns det bara ett sadeltak med i planeringen men ska nu finnas på var och vartannat hus. Det är lite intressant och hoppfullt. Dock tror jag att det bör ske en förändring i utformningen av detaljplanerna för att helt bryta de platta takens dominans.

Lämna ett svar till Peter Olsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.