Att pimpa fula hus – kan en tråklåda bli vacker?

Ibland går det att bygga om hemska modernistiska eller vanställda hus till någon annan stil som smälter in och som folk verkligen uppskattar att titta på. Förfulande tråklådor har ofta en symmetrisk grundform som i vissa fall gör dem relativt enkla att pimpa till. Det här blogginlägget fylls på efter hand med exempel på byggnader från olika delar av världen som har fått eller behöver en välbehövlig makeover.

I norska Stavanger återskapades delvis ett hörnhus i trä från 1878. Länge var huset så sjukligt vanställt att det sågs som en skamfläck för hela stan.

Många stockholmare har undrat varför det anrika Grand Hôtel såg så murrigt och sunkigt ut. Det berodde på att man under tidens gång fick allt tråkigare smak och därför målade hotellet brunt och skalade bort alla klassiska detaljer. Nu har Sverige fått sin första stora pimpning under det här årtusendet, i och med att ägarna plötsligt fick för sig att återställa fasaden nästan så som Grand Hôtel såg ut när det byggdes.

Grand Hôtel i Stockholm har plötsligt återfått lite av sin forna glans.

Ett tydligt exempel på att den brutalistiska modernismens förfulande varuhus från sextiotalet faktiskt kan byggas om i en smäcker art deco-stil. Det har man nyligen gjort i staden Den Haag i Nederländerna.

Försköning av köpcenter i Den Haag i Nederländerna
Försköning av köpcenter i Den Haag i Nederländerna

Gouda är inte bara holländsk ost utan också anpassning och försköning. 2011 var det stora problem med att hyra ut affärslokalerna i det dystopiska skräckbygget som förfulade staden Goudas centrum. Då ville fastighetsägaren istället försöka med harmonisering och historisk anpassning. Efter fem månaders ombyggnadsarbete så återvände handlarna och även kunderna. Lokalborna blev mycket nöjda med resultatet och att de slipper åka till andra städer för att shoppa. Se en liten video om projektet här: https://youtu.be/O45ldArGP8g

Gouda före och efter försköning.
Gouda före och efter försköning.

Under sextiotalet gick en fasansfull rivningsvåg genom Sverige och nästan samtliga städskärnor raserades för att ge plats åt parkeringsgarage och Domus-varuhus. Nyköpingsborna fick sin hämnd på Domus redan under åttiotalet. Den stora parasiterande lådbyggnaden delades upp i sektioner med olika utseende för att underkasta sig harmoniska proportioner och den övriga bebyggelsen.

Samma byggnad, dvs Domus i Nyköping före och efter ombyggnationen.
Samma byggnad, dvs Domus i Nyköping före och efter ombyggnationen.
Ombyggda Domus i Nyköping sedd från andra hållet.
Ombyggda Domus i Nyköping sedd från andra hållet.

I Sverige river och förfular vi frivilligt våra stadskärnor. Tyskarna gör precis tvärtom genom att återskapa ungefär hur det såg ut innan städerna bombades sönder under andra världskriget. Exemplet här nedan visar de senaste anpassningarna runt torget Markt mitt i staden Mainz.

Markt i Mainz återfår lite av sin forna glans
Markt i Mainz innan pimpning

I Lund hade ett vackert gammalt jugendhus förfulats så mycket att det började likna en grå betonglåda. 2018 återfick byggnaden sin forna glans när gamla fönster öppnades upp på nytt och fasaden återställdes till sitt ursprungliga utseende.

Jugendhuset på Arkivgatan i Lund före och efter fasadåterställningen

Gamle Port i Göteborg blev 2018 påbyggt med ett nytt torn som utökade byggnadens skönhetsvärden.

Gamle Port, Göteborg med påbyggt torn och takvåning enligt originalritningar (tillbyggnad av White Arkitekter)

Arkitekturen efter andra världskriget var antagligen den allra tristaste i hela världshistorien. Det är något man försöker råda bot på i städer som en gång var kända för sin skönhet. I polska Gdansk låter man sig inspireras av historien när det här hotellet nyligen pimpades upp.

Historisk karaktär återställs i Gdansk

Det bästa med släta lådor är att de lätt kan modifieras. En privatbostad i USA som mest liknade en bilverkstad är numera ett vackert blickfång i klassisk palatsstil.

Så har kan det se ut innan pimpning i USA

Förvanskade gamla funkishus kan uppfattas som hålögda och slätstrukna. Med uppdelade fasader, spröjsade fönster och andra diskreta detaljarbeten är det ganska enkelt att pimpa upp dem. Nu ser det lilla huset i Berlin både fräscht och tidlöst ut.

I den italienska staden Allesandria har arkitekten Léon Krier fått sätta en helt ny prägel på en anonym låda från mitten av 1900-talet.

Tro det eller inte, men det vänstra är samma hus före och efter försköning i centrala Motala. Det högra är en nybyggnation med inspiration av vad som fanns förr på platsen. Förvandlingen går att se på Google Street View där bilderna också kommer ifrån. Ett svenskt arkitekturmirakel där fult blev till fint.

Försköning av fula hus i Motala.
Försköning av fula hus i Motala.

I polska Kupno stod en gammal kyrka och förföll. Under den kommunistiska tiden ställde man dessutom dit en ful lådparasit längs ena väggen. Församlingen renoverade kyrkan men tog inte bort lådan utan pimpade upp den. Nu ser det ut som att lådan alltid har varit en del av den gamla kyrkan.

Kyrka i Kupno

Efter 125 år i Montréal var det här hårt förvanskade stadsradhuset målat som en polkagris och dessutom hade någon sprayklottrat på väggen. Några kanadensiska arkitekter tyckte det var sorgligt och resultatet av detta talar för sig självt.

Townhouse i Montreal

Vissa hus är så avvikande tråkiga att man inte ens vill veta när eller varför de byggdes. Den här misslyckade kåken i polska Łódź renoverades och pimpades upp till toppskick.

Łódź i Polen

Ryssarna i Kaliningrad upptäcker att staden var mycket finare innan de bombade sönder den på 1940-talet. Nu gör man försök att pimpa hela sovjetiska kvarter så att de ska påminna om när staden var tysk och hette Königsberg.

Muzeum Diecezjalne i Włocławek såg lite beiget ut och saknade en konkret fasad med tydlig framsida. Polackerna skäms verkligen inte för sig utan fixade allt detta och mycket mer därtill. 

Huset här nedan finns i Torun i Polen. Du får själv gissa vilken bild som togs före och efter det att huset fick en makeover.

Det här lilla kommunhuset i ungerska Maglód var så tråkigt att man röstade för att pimpa upp det. Borgmästaren är mycket nöjd med att han fortsättningsvis slipper skämmas inför invånarna.

Polishuset i polska Wrocław blev så ljust och fräscht att grannarna skäms för sin ljusskygga verksamhet, och vill också pimpa sina hus så fort som möjligt.

I Berlin renoveras och pimpas hus hela tiden och man lägger gärna till några extra våningar också. Här ett exempel från Schönwalder Straße.

Oval Cricket Pavillion i London hade inte någon tydlig entré utan bara en blåmålad barack till påbyggnad, som ingen kunde förstå hur den hade hamnat där. Kombinationen av cricket och vurmen för brittisk pampighet ledde till beslutet att pimpa till en otippat ståtlig ingång, som ingen var riktigt beredd på.

På grund av ett ägarbråk på Øvre storgate i Drammen stod en förvanskad huslänga och förföll. Hela byn led länge av detta, tills dess att lite norsk pimpning skapade en väldigt dejlig stämning och ett flertal studenter kunde få riktiga bostäder.

Det invasiva Domus-varuhuset från sjuttiotalet med sin döda fasadlänga, delades upp i sektioner med nya fönster så att det numera passar lite bättre in i den alltid lika uppskattde svenska småstadsmiljön.

Wrocław har ännu mer att bjuda på av pimpade gamla hus. Polackerna vet precis hur man lägger till nya detaljer och utbyggnader som ändå ger intryck av att ha suttit där redan från början.

När delar av gatubilden i Den Haag i Nederländerna är kal och grå så fixar man till det med lite röd färg, spröjsade fönster, ett riktigt tak och andra fina detaljer. Den här tidlösa nya fasaden skulle kunna passa in var som helst.

En trist betonglåda i London förvandlades till ett riktigt sagohus.

Till vänster ett typiskt fult hus i modernistisk stil på Haarlemmerdijk i Amsterdam. Till höger samma hus efter att det pimpades upp med trädetaljer och utsmyckades i jugend-stil.

Tyskarna har börjat pimpa sina trötta fasader och renovera trista hus från mitten av 1900-talet. Här ett exempel på före och efter i Düsseldorf.

Düsseldorf i Tyskland

Järnvägsstationen i den polska staden Bydgoszcz var så fruktansvärt ful att invånarna inte stod ut längre. De byggde helt enkelt om den till ett riktigt palats för sina tågresenärer.

I Buenos Aires i Argentina görs slitna gator och igenbommade fasader levande igen med nya butiker och restauranger.

Ett nyrenoverat och även pimpat hörnhus i polska Łódź.

En trist bakgata i polska Łódź pimpades om till ett mysigt promenadstråk.

Huset på Geyerstraße 14 i München behövde en rejäl ansiktslyftning. Simsalabim!

Från sunkig låda till fräsch skokartong, någonstans i Polen.

Omgestaltning av hus och återskapande av stuckfasad på Haydnstraße 3 i Leipzig.

I staden Den Helder i Nederländerna finns flera exempel på hur man kan pimpa upp tråkiga tegellådor till att bli murade mästerverk.

 

Från tungt och sjabbigt sjuttiotal till luftiga lameller, på Huitfeldts gate 19 i Oslo.

När man pimpar nästan ett helt kvarter kan det gå både rätt och fel i samma hörn och på samma gång. Den här gången hände det i Warszawa. Det vita huset fick en klassiskt tidlös europeisk stil medan det överskuggande stål- och glasbygget liknar alla andra slätstrukna modernistiska pastischer som har smällts upp över hela världen under snart hundra år.

I München gjordes en bunker från andra världskriget om till nya bostäder och man lyckades också såga upp stora fönster i de två meter tjocka betongväggarna.

Åbenrå är i det stora hela en väldigt fin och mysig dansk by. Men även där finns det ibland behov av att pimpa ett och annat bygge som sticker ut för sin tristess.

En ryss tog en vanlig penna och förvandlade snabbt det själsdödande trista till något lekfullt och vackert. Vem som helst kan få drömma lite…

Från det tristaste trista till det enklaste enkla av stram klassicism. Tillbyggt, pimpat och klart på Bleibtreustraße i Berlin.

En förfärligt förfulande fasad på en brutalt bedrövlig byggnad i Budapest, revs ner och ersattes med en ny fasad som anpassar sig efter stadens världsberömda klassiska silhuett.

Ed Smith Stadium i Florida såg mest ut som ett loftgångsghetto från tidigt sjuttiotal, och befann sig dessutom i djup kris för att ingen ville gå dit och se på baseball. Efter pimpningen ser vi istället en mycket uppskattad klassisk skönhet som publiken strömmar till.

Ed Smith Stadium, Sarasota, Florida – före
Ed Smith Stadium, Sarasota, Florida – efter

Låt oss ta och pimpa upp Sergels torg i Stockholm. Efter rivningen av de vackra Klarakvarteren på sextiotalet så har den här platsen Sveriges sämsta rykte. Hur man än försöker bygga om eller till så blir resultatet alltid lika misslyckat. På bilden här nedan har Arkitekturupprorets Richard Allard låtit gestalta hur Sergels torg skulle kunna se ut efter en försköning, på samma sätt som man gör i så många andra länder där både allmänheten och beslutsfattare verkligen uppskattar detta.

Arkitekturupprorets arkitekt Bengt Hellborg gjorde ett enkelt förslag på en försköning.
Mittemot Grand Hôtel ligger det brunmurriga Stockholms slott. Det borde också pimpas och återfå sina ursprungliga ljusa färger. Det fattas också en hel del statyer på taket och annat som kan ses på originalritningarna, vilket skulle kunna lyfta den trötta lådan rejält. Med alla turistbussar framför kan man annars få intrycket av att slottet är en bussterminal.
Förslag till Uppsala. En låda är ju lätt att bygga om. Får vi lov att försköna Uppsala?
Förslag till Uppsala. En låda är ju lätt att bygga om. Får vi lov att försköna Uppsala?
Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

10 svar på ”Att pimpa fula hus – kan en tråklåda bli vacker?”

  1. Hej Sigvald,

    Även i Nyköping pimpades redan på 80-talet det fruktansvärt fula f.d. Domusvaruhuset. Resultatet är rätt imponerande. Jag kan skicka dig en före/efter-bild om du är intresserad.

    Mvh,

    Christian Palme

  2. Uppmuntrande exempel, men jag undrar också hur den nya versionerna ser ut inuti. Jag vet eller har hört att på många håll, där man har fått beröm för god återuppbyggnad efter andra världskriget, är det bara fasaderna som har byggts upp igen utanför ett brutalistiskt innandöme. Rena vilseledande skärmfasader alltså.

    Och vi får inte glömma dem som ska bo, arbeta eller vara kunder i husen. Inte bara i dem heller alla gånger. Jag erinrar mig en sådan skärmfasad i Münster i Tyskland, som råkade ha arkader över trottoaren, där det räckte att kliva in i dem för att kliva in i hela den fyrkantiga maskinpolerade sextiotalsmardröm som var husets verkliga identitet.

  3. Utsökta exempel. Det skulle vara mycket intressant att fördjupa sig i vad förändringsarbetet kostade, samt hur de genomfördes i praktiken, för att undersöka möjligheterna att i större skala genomföra sådana pimpningar även i Stockholm och Sverige.

  4. Intressant och glädjande att se att det faktiskt går att förändra till till bättre!
    När det gäller Stockholms slott är det emellertid, om jag förstått saken rätt, meningen att det ska målas om. Dock var färgen från början “barock-röd” senare “rockoko-gul” och det pågår en diskussion om vilken av dessa man ska välja. (Jag håller en tumme för originalfärgen, men det blir nog bra vilken som) http://www.stockholmgamlastan.se/historia/slottet/nya-slottet-farger.php

  5. Fantastiska förändringar, som man inte trodde vara möjligt, i alla fall inte ur svenskt perspektiv. När jag ser allt detta blir jag tyvärr deprimerad och frustrerad, och undrar om Domuslådorna i Sveriges städer. Finns dom fortfarande kvar?

  6. Helt fantastiskt!!!
    Man blir så glad av dessa otroligt fina förändringar. Jag trodde loppet var kört med alla dessa fula byggnader som finns överallt. Men det här bevisar motsatsen. Jag undrar bara, varför ritade man sådana byggnader tidigare. Var kostnaden det enda som betydde något, eller var det något konstigt ideal som rådde?
    Tack till alla som är med och förvandlar och förskönar!!!

Lämna ett svar till Anette Andersson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.