Att bygga platser där ingen vill vara

För en hållbar framtid behöver vi bygga miljöer där folk vill vara, det menar den amerikanska arkitekten och forskaren Ann Sussman. Hon använder sig bland annat av modern teknik för att förstå varför människor föredrar att röra sig i vissa miljöer framför andra.

Denna artikel bygger på ett inlägg från bloggen Genetics Of Design och originalinlägget, som är på engelska, kan läsas genom att klicka här. 

Vi börjar med en fråga. De två bilderna ovan föreställer stadsarkader, men vid vilken av dem skulle du helst vara?

Den på bilden till vänster eller den till höger? Tänk inte för mycket – bara välj!

Den här frågan ställdes av arkitekten och forskaren Ann Sussman till över 1000 personer under hennes föreläsningar över hela USA.

Sussman menar att både responsen och svarsfrekvenserna förvånade. Snabbt, och utan att tänka, väljer alla bilden till höger: arkaden i centrala Paris längs Rue de Rivoli, designad av Napoleons arkitekter för mer än två århundranden sedan (Sannolikheten är alltså hög att även du valde den bilden). Ingen vill vara i den täckta gångvägen i centrala Boston, byggd som en del av ett tingshus för ungefär tjugo år sedan.

Här kommer ett till preferenstest:

På vilken gata skulle du helst vandra? Båda är delar av historiska stadsdelar, den vänstra bilden är tagen i Brooklyn, New York City och den högra i Ontario, Kanada.

Den här bilden har Ann Sussman visat för över 500 personer och hon menar att mönstret är detsamma. Direkt och utan betänketid väljer alla bilden till höger. Market Street i den koloniala hamnstaden Kingston, Ontario. När valet ges, vill ingen gå förbi det nyligen renoverade Weeksville Heritage Centre i Brooklyn, New York.

Hur kan det vara så? Hur kan 500 eller 1000 personer så snabbt ta ett beslut om var dom vill vara, och hur kan alla välja samma ställe – helt utan att prata med varandra?

Sussman menar att våra primitiva hjärnor, som är tränade i att hålla oss säkra, medvetet och omedvetet scannar omgivningen för våra möjligheter att överleva. De bilder som vi spontant väljer stimulerar hjärnan så att vi känner oss säkra; de bilder som vi väljer bort gör det inte. Rue de Rivoli och Market Street ger våra hjärnor det som är nödvändigt för att vi ska må så bra som möjligt när vi rör oss framåt. The Boston Corthouse and Heritage Center i Brooklyn gör det inte.

Självklart är frågan om hur våra hjärnor stimuleras, det vill säga vad våra hjärnor är inställda på att titta efter, större fråga än så. För att förstå frågan bättre kan man ta hjälp av Biometriska studier; Nedan följer en ögonblicksversion av ovanstående gatuscener som skapats med 3Ms Visual Attention Software, vilken indikerar var folk riktar sin uppmärksamhet under de första 3-5 sekunderna när de tittar på bilderna.

Värmekartorna ovan lyser ljusast där folk kollar mest och går över till svart i de områden som ignoreras. Resultatet visar att en av anledningarna till att Brooklyns gatulandskap inte föredras är att vår omedvetna hjärna inte låter oss kolla på det. Detta har stor betydelse då vår omedvetna del alltid lägger grunden för vårt medvetna beteende. Det omedvetna guidar det medvetna. Vi går inte mot en plats som vårt omedvetna har bestämt att vi ska ignorera.

Sussman menar att vi för att bygga en hållbar framtid behöver vi bygga platser där folk vill vara, inte platser där de inte vill vara.

Och det betyder att vi behöver ställa oss en viktig fråga: skapar vi platser där folk vill vara – eller inte?

Just nu bygger man en ny stadsdel i Göteborg i bästa läge. Mellan centralstationen och Drömmarnas kaj bryggar man över E45 och tanken är att det nya området ska bjuda in till spontana promenader. Bilden visar hur man genom nyproduktionen gömmer en gammal byggnad.
”Tänk dig att du har en stund över innan tåget går. För att fördriva tiden tar du en promenad ner till kajen och tittar ut över vattnet.”. Så inleds presentationen av det nya området. Området är förstås inte klart men redan nu ser vi att arkitekturen inte är av den typ som bjuder in till en spontan promenad. Till och med bilarna ser ut att stressa därifrån.

Peter Olsson,
Ekonomistuderande, Handelshögskolan

Fler blogginlägg med liknande tema

Please follow and like us:
Facebook
Instagram
YouTube
RSS

2 Replies to “Att bygga platser där ingen vill vara”

  1. Väl skrivet inlägg.
    Fraserna i presentationsmaterialet som citeras ger snudd på komiska associationer till Kejsarens nya kläder. Många av dagens arkitekter tävlar om att beskriva groteska nybyggen (även på planerings/prospektstadiet) med värdeord som ”sammanlänkande”,”överbryggande” och ”anknyter”, som droppas in i kulturhistoriska miljöer. Hovfolket hade som sagt mycket berömmande smicker om kjesarens ”kläder”. Illustrationerna i prospekten visar människor i olika vardagssituationer interagerandes med varandra i gaturummen, som i själva verket visar sig bli sterila, kalla och folktomma.

    1. Precis. Orden som används för att beskriva nyproduktionen är ibland så långt ifrån verkligheten att man nästan kan tala om ett tvärtomspråk. Tittar man på presentationen av de mest standardiserade lådorna idag så används ofta ord som ”spännande” och ”nyskapande” trots att de i praktiken snarare är motsatsen.

      Jag gjorde ett satiriskt quiz på det temat för ett tag sedan:
      https://www.quizme.se/test/vilka-floskler-hor-ihop-med-vilken-byggnad_210542/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *