Fake views – Kontrasten mellan visionsbilder och verklighet

Strålande sol, lekande barn, överväldigande grönska, nya stadsdelar med ett rikare djurliv än Nordens ark. Vi har alla sett dem, visionsbilderna som lovar en idyll men resulterar i en visuell mardröm. Här har vi samlat några exempel från de senaste åren.

Spektrum i Nya Hovås. Rendering vs verkligt resultat .

Visionsbilder, så kallade renderingar, används för att sälja in projekt till klienter och är ämnade att ge en bild av hur det kommer att se ut. Genom olika datorprogram som t.ex. Photoshop har möjligheterna för hur detaljerade dessa renderingar kan bli, ökat enormt. I princip kan man skapa renderingar som stämmer precis in med det slutgiltiga resultatet. Då arkitektkontoren gärna vill sälja in just sina idéer till klienten finns dock en tendens att använda teknikens möjligheter till att försköna renderingarna till den grad att de blir direkt missvisande.

Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken, Stockholm. Notera att fasaderna på renderingarna nästan alltid är ljusare än slutresultatet, detta oavsett om det är dag eller natt på renderingen. Visionsbilder visar i regel även klart fler människor än bilar – även på bilvägarna.

Fenomenet kritiseras bland annat av arkitekten Belmont Freeman i uppsatsen “Digital Deception“, som har skrivits för Design Observer. Där beklagar han denna besatthet med den perfekta, photoshopadde bilden som, tack vare tekniken, har blivit alltför lätt att uppnå:

“Våra ögon är tränade att tro att en bild är en sann framställning av ett verkligt tillstånd. Således har den grafiska representationen av arkitekturen i vår digitala tidsålder gått bortom en övning i övertalning; det har blivit en övning i bedrägeri. […] Arkitekten har alla incitament att hänge sig åt vilseledande simuleringar och det utan några större risker. Photoshop och liknande program har blivit arkitektyrkets apotek av prestationsförbättrande medel; omöjligt att upptäcka och absolut allerstädes närvarande.”

Glasiären, Göteborg. Den i dubbel bemärkelse genomskinliga visionen blev till något som mest påminner om ett gammalt kylskåp med fula magneter.

Freeman menar vidare att de bedrägliga visionsbilderna inte enbart beror på att man vill sälja in ett projekt, utan att det handlar om en verklighetsfrånvänd utbildning. Han menar att renderingen har blivit ett substitut för den riktiga arkitekturen, hur realistiskt eller genomförbar visionen är i verkligheten är inte det viktiga. Själva idén, bilden av arkitekturen, har tagit över:

“En digital bild kan vara ett kraftfullt konstnärligt eller teoretisk koncept, men det är inte arkitektur. Det är lätt att glömma när man hela dagarna sitter i skoljuryer där studenter lägger mer tid på att prata om de algoritmer genom vilka de skapade formerna på skärmen än huruvida dessa konstruktioner faktiskt kan byggas och av vilka material eller om de skulle vara tillfredsställande utrymmen att vistas i. Alltför många av våra skolor (inklusive det universitet jag undervisar vid) delar denna besatthet av digitalt bildbearbetning. Detta undvikande av verkligheten understöds av dekaner och seniorfakultet som aldrig själva praktiserat arkitektur eller byggt någonting, och av lärare som känner sig mer bekväma med tryckta broschyrer eller framför en dataskärm än i ett klientmöte eller vid en byggarbetsplats.”

För att sälja in projekt brukar man, förutom att ljusa upp fasaderna, även överdriva antalet gående och cyklister samt hitta på grönska som inte finns. Vackert ljus är också en klassiker. Byggnaden ovan föreställer Kasper Kalkon-vinnaren från 2017 och ligger i centrala Halmstad.

Journalisten Vanessa Quirk menar i sin artikel Rendering/CLOG att de orealistiska renderingarna är ett sätt för arkitekter att inte bara är ett sätt att övertala skeptiker – utan även att bedra sig själva. Datorprogram som t.ex. Photoshop tillåter arkitekten att visualisera sin fantasi utan att behöva kompromissa och ta hänsyn till verkligheten.

Hon lyfter också fram det faktum att studier visar att människor inte dras till byggnader utan till bildens atmosfär. Det är människorna och livet som ska sälja in ett projekt, inte byggnadernas design. Huruvida detta beror på att byggnadernas design nästan alltid är undermålig framgår dock inte.

Även Yimby Göteborg har i en längre artikel tagit upp problemet, där de menar att det är ett demokratiskt dilemma när allmänheten vaggas in i ambitioner som uppenbarligen inte kan uppfyllas av stadsbyggnadsapparaten. De menar att om fokus istället ligger på att göra renderingarna så realistiska det bara går, så får alla medborgare som är intresserade av stadsbyggnadsfrågor en möjlighet till att både känna sig mer delaktiga och de facto vara mer delaktiga. Illustrationer är det absolut viktigaste sättet att förmedla och väcka intresse för den stadsbyggnad som planeras. Dessa bör därför snarare fokusera på att upplysa medborgarna om hur verkligheten kommer se ut, än skapa orealistiska förväntningar som aldrig kommer uppfyllas.

Enligt visionen för Elite Hotel Carolina Tower vid Nya Karolinska i Hagastaden i Stockholm så skulle platsen plötsligt bli mycket ljusare när hotellet stod klart. Tyvärr var vädrets makter inte informerade.

Edit: Efter klagomål på orättvisan i att inte visa byggnaden i samma väder som renderingen så tänkte vi ge hotellet en chans till:

Elite Hotel Carolina Tower i solljus. Några strosande flanörer är inte vad som präglar denna stendöda öken av glas och stål. De som tvingas passera den för att komma till Solna hastar förbi så snabbt de kan. Och de omgivande byggnaderna är fortfarande inte genomskinliga…
“Light Factory Nova” är enligt JM “kvarteret som sätter Göteborgs södra centrum på kartan”. Enligt göteborgarna ser den Tjernobyl-inspirerade byggnaden mer ut som ett gigantiskt batteri. Det vita teglet påminner dessutom ovanligt mycket om rå betong medan de guldfärgade våningarna skapar associationer till olika typer av mänskligt sekret.
På renderingarna är det som ofta betydligt fler människor än bilar på bilvägarna, i verkligheten tvärtom. Detta exempel är från Köpenhamn.
I Kallhäll i Stockholm skulle ett nytt “landmärke” uppföras. Resultatet väckte dock ilska hos lokalborna som hade väntat sig ett vitt hus, något som bland annat Järfälla tidning skrivit om. De ansvariga svarade att de inte såg något problem med illustrationerna: “Vi har gjort det vi sa att vi skulle göra. Alla kan ju inte älska ett hus”.
Om man inte lyckas designa en snygg byggnad kan man alltid försöka dölja byggnaden helt. Tyvärr är det svårare i verkligheten än på bild. Byggnaden ovan är Åhlénshuset i Uppsala.
Det så kallade Stadsberget i Piteå. Trots att det är ett parkeringshus visar illustrationen en bilfri miljö med en mängd cyklister och gående som samtliga nått sin idealvikt.
Vi kör en till jämförelsebild på “Spektrum” i Nya Hovås, i Göteborg. Det är ju lite roligt hur fult det blev.
En högst anmärkningsvärd visionsbild föreställande det framtida “Science Village” i Lund. Arkitekturupprorets medarbetare ser fram emot att en dag få strosa längs ån där gräsänder simmar framför fötterna på upptagna män i slips och kostym, under de genomskinliga körsbärsträden medan zeppelinare surrar ovanför idyllen. Kan det bli mycket bättre?
Det här huset har inte byggts och kommer kanske aldrig att byggas. Beror det på att arkitekten försöker sälja in projektet med rena lögner? På just den här bilden skiner kvällssolen in från en vinkel som inte finns i verkligheten. För det första skulle man behöva riva mängder av hus i Stockholms innerstad som står i vägen längs en sträcka på flera kilometer, enbart för att få till det här skuggspelet. För det andra behövs det minst en sol till för att lysa upp byggnaderna kring Nytorget på det här genomfejkade sättet. Samma arkitekt uppvisar generellt en dubiös inställning till den faktiska verkligheten i sina renderingar. Hen kanske borde veta bättre eftersom hen dessutom bor precis runt hörnet om man går till vänster i bild.
Illustration framtagen av Boverket och Stockholms stad. Tanken är att det ska illustrera en hållbar stad. Denna består tydligen av samma asymmetriska glasmodernism som vanligt; däremot har människors beteende förändrats drastiskt.
Odenplan i Stockholm. Nybyggd nedgång till tunnelbana och tåg. Från arkitektens smäckert böljande vision till en ständig ström av öppet missnöje i tidningsartiklar och negativa nyhetsinslag.
Fräscha inbjudande former med soliga sittplatser eller ett kantigt, klumpigt, skandalomsusat, sunkigt, avspärrat och dysfunktionellt avträde?

Nästa fake views kommer från White arkitekter som tilldelades Plåtpriset för Humanistiska teatern, Uppsala (även nominerat till Årets Bygge 2018). Juryns motivering löd:

“Plåtpriset 2018 tilldelas en byggnad vars fasad har givits ett mångfacetterat uttryck. Med ett framåtlutat och transparant yttre, tillåts visionen om det öppna och goda samtalet arbeta sig inifrån och ut. Metallens konstnärliga bearbetning i samverkan med ett tekniskt precisionsarbete och dramatisk ljussättning, maximerar effekten av materialet. Det ger byggnaden ett självständigt och teatraliskt uttryck, både i förhållande till sin omgivning och för sig själv. De historiska kopplingarna till staden och den digitala öppenhet mot världen, fulländar byggnaden som en ny samlingspunkt och symbol för humanistisk nyfikenhet.”

Humanistiska teatern, Uppsala. Överst t.v.: Whites egen rendering där den inklämda hattasken står och glöder som en majbrasa på väg att antända de omgivande träden innan brandkåren kommer. Överst t.h.: Whites photoshopade foto där byggnaden är nästan genomskinlig och både sänder ut och badar i varmt (numera EU-förbjudet) glödljus som ger alla byggnader en gyllene ton. Nederst: foto av Johanna Åfred, taget rakt framifrån i dagsljus. Här ser den mest ut som en gigantisk badtunna på fel ställe, komplett med en liten lucka nedtill där man kan släppa ut badvattnet.

Edit: Uppmärksamma läsare anser att valet av efterbilder är hårt vinklade eftersom att en del inte är tagna under högsommar med blå himmel eller blivit uppljusade i Photoshop. Därför lägger vi även till följande bild som komplement. Här är kan man se skillnaden mellan arkitektens visionsbild ovan och en proffesionellt tagen och lätt redigerad fotografisk bild i strålande solsken.


Har ni fler exempel på bedrägliga och skönmålande visionsbilder från arkitekter och byggbolag? Tipsa oss gärna genom att skriva en kommentar här nedan eller mejla oss.
Inlägget uppdateras kontinuerligt med nya bilder och texter.

Please follow and like us:
Facebook
Facebook
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

58 Replies to “Fake views – Kontrasten mellan visionsbilder och verklighet”

  1. Mycket intressanta jämförelsebilder! I Göteborg planeras pendeltågstunneln Västlänken som säljs in med liknande bildmaterial. En finess som man gjort är att återge nedgången till Station Haga där man ser plattformen i underjorden genom uppgången. På bilden ser det ut som att den ligger 10 meter under markplan. I själva verket är det 25 meter. Inget av projektet är byggt ännu så man kan inte jämföra bilder med utfallet. För övrigt visar alla bilder försommargrönska, ståtliga träd (fast dessa bör vara nyplanterade), avslappnade människor utan morgonjäkt etc.

    1. Jag har svårt att se att alla de träden ska växa upp inom en snar framtid, ja. Verkar innehålla alla de klassiska renderingsknepen!

  2. Brf Viva i Göteborg närmar sig färdigställande och inflyttning. På renderingarna framgår visserligen den tråkiga grå färgen, men inte att det är fråga om randiga betongelement utan målarfärg på ! https://www.riksbyggen.se/ny-bostad/aktuella-projekt/vastra-gotaland/brf-viva Det ser ändå ganska OK just nu, när de sticker upp bland gröna träd, men resten av året är naken grå betong inte vad vi behöver ! Passande nog ligger huset i kanten av Chalmersområdet, inom stenkasts avstånd och synhåll från Arkitektur-institutionen.
    Foton finnes.

    1. Vet du om den är färdigbyggd än? Hittade bara bilder där den är nästan färdig. Ser dock ut att hamna långt ifrån den glittrande renderingen, som det ser ut nu.

      1. Den är inte färdig, men de har släppt nya renderingar där de minskat mängden guld-glans. Fortfarande inte så verklighetstrogna dock.

  3. Det som jag brukar räkna på sådana här visionsbilder är det ofta överdrivna antalet cyklister. Ofta folk som inte ens cyklar, utan står och håller i en cykel och pratar med någon som han råkat stöta på. Stadardfigurer som ofta återkommer. En vanlig figur är en man som håller en hand på styret och den andra på sadeln och tittar lite snett uppåt mot något drömt mål fjärran. Den har jag till och med sett på ett byggplank i Tirana, Albanien. Kanske hämtar man hem dem från internet.

    1. Ja, överrepresentationen av cyklister/gående och underrepresentationen av bilar är intressant. När jag sett renderingar i skapelse har bilder för övrigt hämtats från Google och lagts in i renderingen.

  4. Photoshop kan inte göra några “renderingar”. Precis som Freeman beskriver används det för att ändra/manipulera i befintliga bilder (som naturligvis kan vara antingen 3D-renderingar eller riktiga foton).

  5. Mycket bra artikel! Jag har gått och retat mig på den falska marknadsföring som arkitektbyråerna har använt i decenier och tagit upp detta i min vänkrets. En detalj är fönstrena. Fönster kommer alltid att se svarta ut i verkligheten, men arkitekterna illustrerar dem alltid som “luft” med en svagt blå ton.

    Anledningen till att de är svarta är enkel. Endast ca 70% av ljuset går igenom ett treglasfönster. Även mycket ljusa lägenheter har en fönsteryta som motsvar max – max! – 25% av golvytan. Detta betyder att inne i en lägenhet eller kontor finns det bara ~17% av ljusstyrkan som råder utomhus. När ljuset sedan går ut genom fönsterrutan förloras ytterligare 30%, varför en fönster “lyser” med ~12% av utomhusljusets ljusstyrka. I själva verket är detta en grov överskattning.. Innerbelysningen skulle kunna bidra till fönstrenas ljusstyrka, men detta bidrag är oftast försumbart på dagen. Fysikaliska självklarheter detta…

    Men kan vi verkligen begära att arkitekter skall förstå fysik? Nej, kanske inte. Men vore det för mycket begärt att de öppnade korkgluggarna och *tittade* på husen runtomkring? Ser fönstrena ut som svag skimrande luft? Kan man *någonsin* se rakt igenom en byggnad, vilket annars är ett mycket vanligt “fenomén” i illustrationerna? Lite ärlighet kanske vore på plats när man skall besluta om vår offentliga miljö och i därtill använda miljontals kronor för varje större hus?

  6. Jag har ett förslag. Varje gång stadsarkitekterna skall avgöra mellan olika byggherrars förslag, så skickar samtliga tävlande sina CAD-modeller till ett oberoende renderingsföretag, som renderar det olika alternativen. Foton av den faktiska miljön klipps in i renderingarna, och därefter har beslutsfattare ett vettigt underlag.

    1. Underbart. Så får företaget som gjorde den ursprungliga renderingen betala timkostnaden för den oberoende renderingen 😉

  7. Lite roligt är det ju att skratta åt alla misslyckanden, men samtidigt är det här en bra överblick av förfulningarna som pågår år efter år. Man har all anledning att vara arg som besökare eller boende i närheten av dessa byggnader. Tacksam för högre upplösning på bilderna om det är möjligt i framtiden.

  8. Tack för en belysande artikel!

    Några exempel för hur Nya Eriksberg i Uppsala är tänkt att se ut i framtiden:

    http://www.kjellandersjoberg.se/projekt/projekt/nya-eriksberg/

    https://bygg.uppsala.se/planerade-omraden/eriksberg/

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/byggplanen-for-eriksberg-bantad

    Bara 11 av husen på bilderna finns idag! 2400 (ursprungligen 2600) lägenheter ytterligare planeras mellan husen samt i skogen intill. Så det handlar om Sveriges mest massiva förtätning hittills, av ett vackert och fridfullt område med tallar, berghällar och gräsmattor mellan de befintliga husen, så kallade hus i park. Det finns ännu fler bilder om ni googlar lite (OBS, ej att förväxlas med nybygget i Eriksberg i Göteborg, finns enstaka bilder därifrån med).

    Snälla, kan ni inte skriva ett inlägg om Eriksberg i Uppsala också, just för att det är så vansinnigt invasivt att de har försökt sälja in det med glassiga bilder in absurdum.

  9. Mästerhuset på Mäster Samuelsgatan 25 i Stockholm. Huset vätter rakt norr ut och ligger mitt emot Klaratunnelns nedfart, en tämligen ocharmig och tättrafikerad del av Stockholm. I presentationsmaterialet lyste självklart solen på fasaden, den som ligger i skugga åtminstone 12 timmar per dygn, och den trafikerade gatan hade blivit en gågata.

  10. Jag upphör aldrig att förundras över bilderna på den kommande nya Slussen i Stockholm, där solen står i vad som troligen är norr eller nordöst (mycket tidig sommarmorgon?), massor med folk i angenäma situationer och sparsamt med bilar i denna sannolikt mycket belastade trafikknut. Vem lurades av de bilderna?

  11. Den byggnaden i Köpenhamn är ju riktigt läcker med egna ögon. Den bilden som är tagen gör den ingen justice…

    1. Fast ljuset är ju på tok för smickrande? Plus att inga betongelement uppvisar en atom smuts.. kring en kraftigt trafikerad väg…

    2. Det enda som verkar stämma med denna bild är vädret 😀 Hur fan har de tänk med träden som växer på och i huset till vänster? :O

  12. Der er givet eksempler på fejl og forskønnede renderinger, men renderingerne er VISIONER!

    Mange gange er bygningen og landskabet to forskellige faser i byggeriet, det er derfor ikke fair at samme ligne ufærdige landskaber og bygninger med kraner og byggematerialer med renderingen.

    Er der nogen eksempler på renderinger med regnvejr, dårligt design og en ufærdig byggegrund der har solgt projektet?

    1. Är inte projektet tillräckligt bra för att se bra ut i dåligt väder så kanske det är projektet som ska ifrågasättas, inte vädret. Jag tror ingen har krävt att visionsbilderna ska visa en ofärdig byggnad eller dålig design.

  13. Digitala renderingsbilder kan t.o.m. lura arkitekten själv i tron att byggnaden/huset/ miljön är vackrare gestaltat med fina proportioner än det i egentligen är. Tacka vet jag handskisser eller ritningar i akvarell.

  14. Alltså jag måste bara fråga om det är någon som vet hur processen går till från att en bseställare kommer till en arkitekt till att det står färdigbyggt? Sen är det inte heller ens säkert att det är en arkitekt som sitter och gör renderingarna utan någon person som är bra på att rendera. Jag är så trött på att man kastsr massa dynga över arkitekterna som i det stora hela många gånger har väldigt lite att säga om slutresultatet. Man kan göra en fet slutsummerig och säga att det i många fall i princip bara handlar om pengar. Visst det kanske är lite fel på ljus hit och dit men många gånger är bilderna snabbt gjorda. Vissa bilder kanske är gjorda för tävlingar. Att tänka att man ska bygga mer “traditionellt” är för att det känns mer tryggt och välbekant och även om många arkitekter skulle vilja bygga med fler genuina detaljer och traditioner så är det svårt att argumentera för den ekonomiska extra kostnaden som det ofta innebär. Allt extra fluff skalas bort i en ekonomisk effektivisering. Många gånger görs ändringar som arkitekten knappt vet om och dessutom finns LOU som också har ett finger med. Det är alltså ett större “problem” än att arkitekter bara vill rita lådor.

    1. Jag tror alla vet att även byggherrar är ett problem. Det finns folk från alla möjliga relevanta professioner inom Arkitekturupproret, så vi har god insyn om hur processen ser ut.

      Att säga att visionsbilderna är “snabbt gjorda” håller tyvärr inte, det förklarar inte varför man konsekvent väljer att till exempel överdriva antalet gående och underdriva antalet bilar eller varför fasader nästan alltid ljusas upp. Det är uppenbart att de är medvetet vinklade.

  15. Lite märkligt att jämföra renderingarna, gjorda av professionella 3d-grafiker/visualiserare, och fotografier tagna av amatörer, ofta underexponerade i dåligt väder. Klart att 3d-bilderna ser bättre ut!
    Många av fotografierna är också tagna innan projekten är klara, med ofärdig mark och gärna en ful lastbil i förgrunden.

    Så jag tycker jämförelserna är orättvisa.

  16. På samma sätt som du säger att visualiseringsbilderna inte visar verkligheten så är ju alla “jämförelsebilder” dåligt fotade när det är mulet. Du gör samma sak som visualiserarna, fast tvärtom, bara för att få fram din poäng. Och du vet att hur ljust ett foto är beror på hur man tar bilden? Att t ex odenplan blev sunkigt har väl inget med visualiseringsbilderna att göra? Jag håller med om att bilderna är disney-versioner av verkligheten, men den här texten är otroligt vinklad och trångsynt.

    1. Hej Greger! Det stämmer inte alls. Jag tog de bilder som fanns tillgängliga på nätet eller som vi fick inskickade och som bäst stämde med visionsbildernas vinkel. När jag la in var majoriteten av efterbilderna tagna med blå himmel, vilket snarare är positivt vinklad med tanke på vårt klimat. Sedan har andra lagt in lite bilder i efterhand allt eftersom.

  17. Själv har jag det tvivelaktiga nöjet att se det i artikeln omnämnda höghuset i Kallhäll varje gång jag öppnar min ytterdör.
    Jag lovar, det ser precis lika illa ut som “verklighetsbilden” visar. Om inte värre.
    “Alla nyanser av magsjuka”.

  18. Norra tornen (f.d. Tors torn) på Torsgatan i Stockholm som på ett otroligt slående sätt numer förpestar utsikten från min balkong. Man glömde visst att de smutsbruna tornen av betongklossar skulle höja sig över taken på en stadsdel som till största delen består av sekelskifteshus, Karlbergs Slott och naturen kring Karlbergskanalen. Tornen är förfärligt ocharmiga, för tankarna till 60-talet med sin östtyska charm. Fasar för den dag de två tornen står där som två fallosmonument över någon självupptagen och världsfrånvänd arkitekt. Och nej, i verkligheten är tornen inte speciellt lika de ljusa fantasibilder som de sålts in med.

  19. hmm intressant….
    Om man skulle ha gjort en lite mer jämförbar sammanställning hade det varit bra att tillämpa renderings avstånd till objekt, tid på dagen, tid på året ol.
    Men när det då är sagt menar jag att där finns många andra skäll att verkligheten inte stämmer överens med renderingen.
    Kanske är det inte för att renderingarna är fake, men att bilden förändras under projektet på grund av ekonomi, skiftande byggledning, ändring i krav etc etc…

  20. Suverän artikel. Jag läste en av kommentarerna till artikeln om en frekvent använd bild på en stående person vid en cykel. Själv har jag roat mig att räkna interagerande personer, barnvagnar samt människor som sitter/står/ligger och bara kontemplerar den “vackra” miljö de befinner sig i. Flera gånger har jag haft samma tanke som artikelförfattaren att ta “plan” samt “verklighetsbilder”. Jag tror uppriktigt att en mängd arkitekter helt enkelt inte förstår vilka sterila och ogästvänliga miljöer de skapar. De borde tvingas ut i verkligheten. Jan Gehl har ju visat att människor inte spontant slår sig ned eller uppehåller sig i de miljöerna som upplevs “fientliga” (dvs sterila, kala, betong och glaslandskap). Ett annat kapitel är de texterna som används för att sälja in projekten. Många gånger är texterna så komiska att det är snudd på bisarrt. Man talar om sin föreslagna arkitektur som lösning på allt från socialt utanförskap till utebliva kommersiella framgångar. Problemet är ju att det är människor som skapar liv i miljöerna, och människorna vill inte befinna sig i betongbunkrar. Helt otroligt är att många av dagens arkitekter är verklighetsresistenta – studier visar vad som fungerar och ändå fortsätter man att rita anskrämliga byggnader som inte uppnår att åstadkomma att skapa den miljö som man under renderingens berusning trodde på. Sjukt.

    1. Tack, Emil! Håller helt med. Vi har faktiskt tänkt skriva en om hur man vilseleder via ord också! Ska se om jag kan ta tag i det snart.

  21. Tycker inte att den kubiska arkitekturen på tornen är så anskrämlig faktiskt. I varje fall inte i jämförelse med landmärket i Kallhäll. Men färgen man valt är katastrof, exakt samma bruna som wellpappkartonger. Varför bygga ett torn som har samma utstrålning som ett klossbygge av kartong?

  22. Titta gärna på bilderna för det framtida Västerås resecentrum. Förutom att byggnaderna ser helt omöjliga ut visar de t.ex. en utesevering där det sitter en enda person som serveras av en man med långt vitt förkläde. Cyklisterna har tunna tunna sportcyklar och alla verkar härligt lyckliga.

  23. Lite skadad av att jag var tvungen att se Åhléns-huset i Uppsala i sitt tidigare tillstånd under flera år, så lider jag inte så mycket av just den. En enorm betonglåda med stora hål i (bebodd och -skiten av stans alla duvor) i en idiosynkratisk stil som en god vän beskrev som “emmentaler-funktionalism”… vi var nog många som önskade av hela vårt hjärta att man kunde bygga något osynligt istället.

    Väldigt rolig post! Jag bara saknar lite att ni experter skulle diskutera mera vad skillnaderna faktiskt beror på, och jag tänker inte då på de helt bisarra genomskinliga husen och halvfusk, som att visa byggnader i mörker med dramatisk belysning.

    Det är ju inte som att de datorgenererade färgerna för Kasper-kalkon-vinnaren och den Kalhällska spyan inte existerar i verkligheten. Vitt och vacker ljusgrått är inte fantasinyanser som endast kan iakttas på enhörningar som springer uppför en andra ordningens regnbåge en tidig morgon i augusti. Det ser ut som att det skulle ligga i att det utförs i material som inte beter sig som på bilden, men hur vet en oskyldig medborgare som kliar sig i huvudet över kommunens nya planer på ett bibliotek sånt?

    Kanske plankontor och liknande alltid skulle kräva att ytterligare bilder genereras? “Förrutom din egen säljbilder måste arkitektkontoret också komma med en bild som föreställer en regnig novembereftermiddag 8 år från nu klockan 14.47 och inkluderar en bilkö framför kåken som måste innehålla en grön Volvo 740 samt en lastbil med gigantisk SCAN-logga på, bägge fullt synliga.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.