Fulast vinner alltid

För att uppmärksamma god arkitektur delas årligen ut ett antal priser till bästa nyproduktion. Problemet är att priserna ofta fungerar som någon slags tvärtom-pris där de fulaste byggnaderna prisas.

Är det såhär arkitektur-tävlingarna går till?


Varje år delas ett stort antal arkitekturpriser ut. Förutom det kanske mest prestigefyllda, Kasper Salin-priset, så delar såväl olika städer som branschorganisationer ut olika typer av priser.

Enligt Architects’ Journal är dessa priser ofta är en bra indikation på vad som är populärt och inte, förutsatt att man vänder upp och ner på resultatet. När den ansedda brittiska tidskriften skulle undersöka vilken typ av bebyggelse som har stöd bland befolkningen kunde de nämligen se att de byggnader som var minst populära hade vunnit minst nio priser för sin planering och arkitektur. Detta samtidigt som de mest populära alternativen inte hade vunnit något pris – faktum är ett av alternativen inte ens har byggs och  generellt var avskydda bland de som arbetade inom arkitektur.

Samma mönster går att se i Sverige. De byggnader som får en positiv respons bland allmänheten kritiseras, eller stoppas, av arkitektkåren. Svenska aktuella exempel är Björn Sundebys bygge i Växjö, den klassiska byggnaden i Göteborg som valdes bort av fastighetskontoret samt NewHouse nya kontor, även det i Göteborg. De sistnämnda gjorde misstaget att öppet deklarera att de ville ha ett kontor i klassisk stil, vilket gjorde tjänstemännen så upprörda att de genast ändrade detaljplanen så att den förbjöd så kallat  “historiserande stil”.

Samtidigt prisas tråkiga, anonyma lådor på löpande band av professionella jurys vars elitism får Svenska Akademin att framstå som en samling ödmjuka trädkramare. Byggnaderna kläs i förskönande ord som verkar ha liten, om någon, anknytning till den byggnad som prisas och liknelsen med Kejsarens nya kläder har sällan varit mer relevant . I den här artikeln har vi samlat ett antal aktuella exempel. “Fulast vinner alltid” var det någon som sa och beskrivningen landar skrämmande nära verkligheten.

Solsidan, nominerad till Jönköpings stadsbyggnadspris i kategorin God arkitektur.

Det första exemplet visar tydligt på denna tvärtom-roll som svenska arkitekturpriser har. Strax efter att byggnaden nominerats till Kasper Kalkon, vårt eget pris som går till årets fulaste nybyggnation, nominerades det också till Jönköpings stadsbyggnadspris i kategorin God arkitektur. Jönköpings stadsarkitekt menade att det var “spännande” och att det “delar opinionen i två delar”. Vi undrar vilken den andra delen av “opinionen” är, förutom juryn.

Årets byggnad i Göteborg.

För bara en dryg vecka sedan utsågs Årets byggnad i rikets näst största stad. Vinnare blev denna motiveringen att döma tar juryn sig själv på oerhört stort allvar. Några utdrag från motiveringen:

”På närmare håll tecknar sig fasaderna som skulpterade konkava skärmar, där de prefabricerade väggelementen gjorts till veckade flortunna ark. Det är ett säreget spel mellan kraft och tyngd å ena sidan och sinnlighet och experimentlusta å andra. ”

”Resultatet är en arkitektur, som lyckas vara både storslagen och intim, både tidlös och tydligt förankrad i nuet.”

Hela motiveringen kan läsas genom att klicka här. 

Årets arkitekturpris i Trollhättan gick till Byggnad 20 på Innovatum.
Samma byggnad sedd från andra hållet.

Årets arkitekturpris i Trollhättan gick till byggnad 10 på Innovatum. Klicka här för att se fler bilder. Hela motiveringen löd:

”En vacker, originell och funktionell kontorsbyggnad vars volym är välanpassad till platsen. Nutidspräglat urval av fasadmaterial. Intressant hänvisning till historien på utsidan i markplan”

Årets byggnad i Landskrona heter Hotel Öresund Conference & Spa.

Nästa exempel hittar vi i Landskrona, där Hotel Öresund Conference & Spa utsågs till årets byggnad med bland annat följande motivering:

”Hotellbyggnaden ger tydligt uttryck för vår tid men samtalar även med vår historia genom anpassning till kyrkan mitt emot”

Notera att motiveringen liknar den i Göteborg. Man kan möjligtvis hävda att den är ännu mer komisk på grund av tillägget om att den har anpassats till kyrkan mitt emot. Klicka här för att själv se hur denna kyrka ser ut.

Årets bygge i regionen Jönköping-Kronoberg.

Varje år delar Sveriges arkitekter Jönköping-Kronoberg ut ett pris för det projekt i regionen som de anser är bäst. 2018 års pris går gick till Strandsnäckan 8 i Växjö. Notera att detta är en av få vinnare som faktiskt fått lite färg. Färgvalet hamnade på grådassig beige.

Tensta Torn i Stockholm.

Vinnare av Stockholms Handelskammarens Stadsmiljöpris blev Tensta Torn. Priset ska gå till projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö. Enligt en medlem i juryn är byggnaden visuellt vacker. Enligt motiveringen är Tensta Torn även “årets djärvaste, smartaste och mest meningsfulla höghus”.

Skissernas Museum i Lund är den senaste vinnaren av Sveriges mest prestigefyllda pris, Kasper Salin-priset.

Årets vinnare av Kasper Salin-priset har ännu inte utsetts, så vi väljer att istället visa den senaste vinnaren. Skissernas Museum i Lund. Byggnaden nominerades först till vårt Kasper Kalkon-pris som årets fulaste nyproduktion för att lite senare alltså av en jury utses till Kasper Salin-priset. Ett utdrag ur motiveringen:

“I form av ett nutida tillägg i en beprövad arkitekturtradition skapas vackra och välkomnande rum som kan lyfta verksamheten till nya nivåer.”

Vinnaren av Kasper Salin-priset 2016 heter Studio 1 och hittas i Göteborg.

Detta mönster kunde ses även året innan. Då denna mörka låda såväl nominerades till vårt Kalkon-pris som till Kasper Salin-priset. Hela juryns motivering följer nedan:

”För en förebildligt väl utformad vardagsarkitektur, i nära samarbete mellan arkitekt och byggherre. Skicklig och inlevelsefull gestaltning av rum och materialbehandling, både i den lilla och stora skalan, har medvetet getts en central plats. Studio 1 är bostadshus med kvaliteter som varar länge.”

Prisade studentbostäder i betong vid Kungliga Tekniska Högskolan. Enligt juryns motivering är fasaderna vackra och levande. Håller du med?
Annan vinkel.

Allra roligast blir det, inte helt oväntat, när betongbranschen själva ska dela ut pris. Tidskriften Betong delar varje år pris till Årets Betongarkitekt, vilket nyligen gick till Linda Teng på arkitektbyrån Semrén & Månsson med anledning av detta projekt. Några utdrag från juryns motivering:

“Betongen framstår skarpt skuren, mästerligt och precist i nischer och fasade fasader.”

“Fasaderna visar hur vacker och levande betong kan vara.”

Arkitekten själv kommenterar:
“Det handlar om att skapa något som är maximalt funktionellt och samtidigt vackert – något som ger mer än bara en bostad.”

Stora Sjöfallet 2.

Ett annat exempel är Stora Sjöfallet 2 i Stockholm. Denna byggnad nominerades till både Årets Stockholmsbyggnad 2017 och Svensk Betongs arkitekturpris Prefab. Huset ansågs enligt ena juryn från Svensk Betong  ha en egen tydlig estetik med många mycket genomtänkta och välritade detaljer.

Saknar du något prisat bygge i artikeln? Tipsa gärna genom att lägga en kommentar! 

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

5 svar på ”Fulast vinner alltid”

  1. Många skräckexempel, men att hånfullt ge det sista plattenbau-missfostret Stora sjöfallet 2 är verkligen att håna det natursköna och unika mästerverk som naturen skapat och som Vattenfall skövlade i Luleälven.

    Okänsligt, hånfullt, och gräsligt!!

    1. Allt brukar korrläsas av andra än skribenten men det sker förstås missar ibland ändå. Var det något speciellt du tänkte på? I så fall kan vi alltid redigera i efterhand 🙂

Lämna ett svar till Patrik Blidefalk Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.