Parasitism

Parasitismen inom arkitekturen är farsot som har spridit sig även till Sverige och borde leda till åtgärder från Folkhälsomyndigheten innan hela landet drabbas. Arkitekturupproret vill gärna hjälpa till att hejda epidemin och har därför börjat kartlägga dess utbredning och vilka typer av parasiter som är vanligast.

Parasitkategorier:

  • A. Påbyggnader ovanpå befintliga byggnader
  • B. Tillbyggnader intill historiska byggnader
  • C. Nya infills och spektakulära nybyggen i känsliga historiska miljöer

Nytillskotten kan vara antingen diskreta och smälta in (vilket är mycket sällsynt) eller medvetet spektakulära och maximalt kontrasterande i stil, färg, form, material eller skala.

Att bygga märkliga parasiter ovanpå existerande byggnader i de mest attraktiva gamla stadskärnorna, eller brutalt avvikande så kallade infills i de känsligaste historiska miljöerna, helt utan respekt för kulturarv, existerande stil eller originalarkitektens verk, är som att bjuda in ”Jokern” till ett konstmuseum för att ”förbättra” dess klassiska mästerverk. Eller som att lägga in en ABBA-trudelutt i ett verk av Beethoven, som den kände arkitekten Gert Wingårdh i en TV-intervju tyckte kunde vara ”skojigt”. De flesta av oss andra kan dock hålla oss för skratt inför sådan infantil huliganism, övertydlig narcissism, ideologiskt motiverad kulturrevolution och kortsiktig profithunger i oskön symbios.

”Jokern” sätter sin prägel på kända klassiska konstverk på ett museum (scen ur filmen ”Batman”, 1989)

Här är bara några få exempel av många – listan kommer fyllas på med fler vartefter, tipsa gärna om fler parasiter nedan i kommentarsfältet:

A. Påbyggnader

Trygg Hansa-huset, kv Brädstapeln (parasit-förslag av Manuelle Gautrand)

• Kontroversiellt förslag till ”fjärils”-parasit på Trygg Hansa-huset på Kungsholmen i Stockholm. Visst, det bruna jättekomplexet från 1972-77, ritat av Anders Tengbom och Stefan Salamon, är inte direkt Stockholms vackraste byggnad, men den anses unik och en del av kulturarvet och som exempel på det ”bästa” från den tiden. Den blir i vilket fall som helst inte mycket bättre av att förses med en taggig glasparasit som gör sitt bästa för att bryta av mot urpsrungsbyggnadens form, vilket spontant uppfattas som ett rymdskepp eller aprilskämt.

 

Humlegården Fastigheters planerade parasittillbyggnad på det klassiska Astoriahuset i Stockholm

• Planerad parasit på Astoriahuset vid Nybrogatan i Stockholm, som vi skrivit om tidigare.  Dels ämnar man att riva den del av huset som ligger mot gränden och ersätta med en kal och insjunken modernistisk skapelse som ser helt galen ut, och dels bygga på extra våningar som ska sträcka sig som en välvd parasit ut över den återstående huvudbyggnaden (som ska renoveras). Resultatet kommer förstöra hela området, om man inte kan få Länsförsäkringars fastighetsbolag Humlegården AB att inse sitt katastrofala misstag.

B. Tillbyggnader

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås, med sin nya tillbyggnad

• Rudbeckianska gymnasiet i Västerås på bilden här ovan, har fått en glasparasit som inte alls passar till den klassicistiska huvudbyggnaden från mitten av 1800-talet. Tillsammans med den skrangliga brandtrappan så naggar parasiten i kanten på de ytterst få kvarvarande gatorna i Västerås som fortfarande bjuder på en skönhetsupplevelse.

 

Pihlska skolan, Norrköping (tillbyggnad: Magnentus 2006) baksida mot järnvägen
Pihlska skolan, Norrköping (Lövgren och Paulsson, 1902) framsida mot Norra Promenaden

• Även den vackra nygotiska Pihlska skolan från 1902 vid Norra Promenaden i Norrköping, nära Resecentrum, har fått två glasparasiter som syns tydligt från järnvägen. Dessa parasiter ger inte direkt något gott intryck för besökare som kommer den vägen. Lyckligtvis syns de inte från framsidan.

 

Hamnkontoret ”Tornhuset” i Malmö (1910) med tillbyggnaden ”Urbana Hängsel” av Kim Utzon (2015)

• ”Urbana hängsel” kallas denna ökända dekonstruktivistiska parasit som så brutalt tynger ner det gamla hamnkontoret i Malmö.

 

Bisättningsbyggnad, Norums kyrka, Stenungsund (arkitekt Joaquim Tarrasó, 2012) [foto Martin Skredsvik]
• Bisättningsbyggnaden vid Norums kyrka vann Stenungsunds stadsbyggnadspris 2012 med idel vackra ord om ”unik, tidlös form förenar karaktärsfull rofylldhet med god funktion, välavvägda materialkombinationer och hög kvalitet i genomförandet.”  Några typiska standardfloskler måste man ju dra till med för att försöka skönmåla detta vassa vindfälle. Själva kyrkan uppfördes redan på 1100-talet och byggdes senast ut under åren 1847-1850. Säkert förändrades en del av kyrkans medeltida karaktär redan då, men knappast så förnedrande som det här helgerånet.

 

Bromma kyrka tillbyggnad (Foto-rendering: Arkitektstudio Witte)
Bromma kyrka, modifierat tillbyggnadsförslag

• Modernistiska tillbyggnader till just kyrkor är tydligen populärt. Även Stockholms äldsta kyrka, Bromma kyrka, ska prackas på just en sådan parasiterande tillbyggnad. Ju äldre kyrka desto konstigare påbyggnad, verkar vara idealet. ”Länsstyrelsen har signalerat att man inte vill ha något som försöker se ut som 1100-tal. Ska man göra något ska det spegla den tid som vi är i nu”, säger Torbjörn Gudstavsson, kyrkoherde, enligt en artikel i Vårt Kungsholmen. Alla uppskattade dock inte förslaget att koppla på ett monumentalt grådaskigt lådblock på den mer än tusenåriga kyrkan – som den listiga arkitektfirman trodde att de kunde gömma bakom ett frodigt träd för att mildra den brutala chocken (se ovan). Allmänheten lät sig dock inte luras, ej heller Skönhetsrådet. Kritiken blev till slut så stark att man faktiskt fick lov att ändra förslaget till något mer acceptabelt (den andra bilden här ovan).

 

Skissernas Museum. Rivningsmoget innan invigningen?
Skissernas Museum, Lund (Elding Oscarson arkitekter)

• Ibland tillåts tillbyggnaden faktiskt att harmoniera med stilen på huvudbyggnaden och det är när originalbyggnaden består av apful gammal kubistisk brutalism, så att båda ser ut att ha stått och förfallit tillsammans i närmare 60 år. Ett slående exempel är Skissernas museum i Lund (som vi själva har smygnominerat till Kasper Kalkon-priset 2017 för att resultatet är så obeskrivligt fult).

 

Clarion Hotel Post, Göteborg (Bild Semrén & Månsson, 2012)

Clarion Hotel Post, modernistisk tillbyggnad av Semrén & Månsson på det gamla posthuset från 1925 av göteborgsarkitekten Ernst Torulf. Tillbyggnaden ser som vanligt inte klok ut med sina oregelbundna fönster (måste alla arkitekter kopiera varandras sämsta idéer?) och förstör totalt kvarterets harmoni genom att bryta av på alla tänkbart förfulande sätt (stil, färg, skala, etc). Interiören i hotellet verkar dessutom vara inspirerad av ett unket källarförråd eller mindre charmig industrilokal från tidigt 1980-tal.

C. Infills och nybyggen

Svarta huset på Allmänna vägen, Majorna, Göteborg (Liljevalls arkitekter, 2016)

• Svarta huset på Allmänna vägen i Majorna, Göteborg. Det finns en anledning till att det nominerades till 2016 års Kasper Kalkon-pris. Byggbaracker med dysfynktionella fönster är annars något man helst vill ska fraktas bort så fort arbetet är slutfört.

 

Townhouse (”Japanhuset”), infill i Landskrona (Elding Oscarsson arkitekter, 2009, foto Åke E:son Lindman)

Townhouse (Japanhuset). Blekvit kubistisk infill som vi har berättat om tidigare p.g.a. att kartongbostaden totalt saboterar den ovanligt välbevarade och pittoreska miljön i Landskronas äldre kvarter. Kunde ha varit intressant någon annanstans, kanske som ett sushi-hak i nutida japansk minimalism, men varför provocera precis just där!?

 

Clarion Hotels nya annex (Visby Arkitektgrupp, 2013)

Clarion Hotels annex i Visby. Kubistisk infill i steril betongbrutalism och kopparplåt runt slumpmässigt placerade fönster i olika storlekar, som skär sig i medvetet aggressiv disharmoni mot hotellets huvudbyggnad från 1895 och den övriga pittoreska medeltida miljön som lockar så många besökare till Visby varje år.

 

Lärarhögskolan Pedagogen, Göteborg (Nyréns Arkitektkontor, 3XNielsen AS, Arkitektlaget, Göteborg, 2006)

• Lärarhögskolan Pedagogen, Göteborg. Två rundade byggnader, den ena i art deco-aktig stil med en kungsvåning upptill i bästa atlantångarstil. Kunde ha varit ganska ok men bara inte just där, okänsligt intryckta som pompösa bakverk mellan och bakom de två äldre byggnaderna.