Forskning

Arkitekturupproret tycker det är viktigt att stadsbyggande är evidensbaserat och utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet så att vi får städer och byggnader som är hållbara både estetiskt, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, med människors hälsa, välbefinnande och faktiska behov i centrum. 

På denna samlingssida samlar vi länkar till inlägg, böcker, artiklar, studier, rapporter och undersökningar som kan vara av intresse.

Preferenser

“Smaken är som baken” påstås det ofta, men vad de flesta uppfattar som vackert, föredrar och mår bra av går att att få en bild av med olika metoder, från enkäter om preferenser till mätningar av både psykologiska, beteendemässiga och neurologiska responser inför olika miljöer.

Människor är väl olika och uppskattar olika miljöer? Även om det delvis är sant kan vi se mönster i att många individer tycker någorlunda lika, det som kallas intersubjektivitet. Vi bör därför vara lyhörda inför den kunskapen om vi gör anspråk på att skapa attraktiva och socialt hållbara miljöer. (Eva Minoura, 2016)

Eva Minoura: Bostadsgårdens form viktig för tryggheten (Arkitekten, 2016-10-27)

I en doktorsavhandling från 2009, Värdering av stadsmiljöer – en metodstudie i att mäta upplevelse, konstaterar Lena Steffner att det faktiskt går att ta reda på om stadsmiljöer är bra eller dåliga. Hon skapade en frågemodell i vilken personer fick gradera hur de känner sig i olika stadsmiljöer; glada, upplivade, trygga, uttråkade och så vidare. Hon konstaterar bland annat att en enkel, repetitiv och utarmad arkitektur gör människor oroliga, missmodiga och irriterade.

 

Forskningsinstitutet CREATE streets bok Heart in the Right Street, i vilken de kartlägger en ideal stad ur bland annat ur ett hälso- respektive socialt hållbarhetsperspektiv, landar i slutsatsen att regelbunden grönska, jämn och låg höjd på hus, samt varierande och ”levande” fasader är att föredra.

God estetik gör oss lyckligare och mer sociala

Både studier och mer informella undersökningar indikerar att en överväldigande majoritet fördrar och mår bäst av traditionellt inspirerad arkitektur med färg, detaljer, variation, naturmaterial och mänsklig skala.

77 procent föredrar traditionell arkitektur (England)
Studier pekar på enormt glapp mellan arkitekt och gemene man (England och Sverige)
Ny akademisk avhandling ifrågasätter arkitekters smak
Krönika: Vacker arkitektur gör oss gladare och friskare (Richard Allard, Yimby)
Omröstningar visar vad folk uppskattar (svenska lokaltidningar och SIFO)
Tyck till! (enklare enkät bland Fastighetstidningens läsare)
Ola Thufvesson: Ingen vill bo i den stad som nu byggs (Helsingborgs Dagblad)
Att göra plats för traditionell arkitektur
Vad människor vill ha
Ny studie: Så bygger man en attraktiv stad (Sverige)

Skönhet

Arkitekturteoretikern och matematikprofessorn Nikos Salingaros har skapat en arkitekturteori baserad på verkliga mänskliga behov. Med fraktalteori, biologi och evolutionär psykologi förklarar han varför människor uppfattar vissa former, byggnader och miljöer som harmoniska, attraktiva eller behagliga, och andra som stressande, fula eller obehagliga.

Nikos A. Salingaros’ böcker och teorier 
Principer för harmoni

Referenser till filmen: Sources of Beauty

Hälsa

Monotona eller röriga fasader kan ge huvudvärk eller trigga epilepsianfall.

Because the repetitive patterns of urban architecture break the rule of nature, it is more difficult for the human brain to process them efficiently. And because urban landscapes are not as easy to process, they are less comfortable to look at. Some patterns, such as the stripes on door mats, carpets and escalator stair treads can trigger headaches and even epileptic seizures.

“Spanarna” om migränframkallande fasader 
Looking at buildings can actually give people headaches – here’s how (Professor of Psychology, University of Essex)
Ohälsosam arkitektur – en annan sida av modernismen och funktionalismen

Kvartersstruktur

Gles stadsplanering och öppna gårdar bidrar till otrygghet och sociala problem.

En viktig slutsats i min avhandling är att två viktiga faktorer samverkar för att skapa territorier – den ena rör just rumslig inramning och gränser och kan sammanfattas kontroll. Hög kontroll ger högre privathet; låg kontroll ger högre offentlighet. Samtidigt spelar storlek och rymlighet också in, vilket kan sammanfattas kapacitet. Hög kapacitet ger högre offentlighet; låg kapacitet ger högre privathet. (…)

 

För parken eller torgets funktion är det exempelvis viktigt för offentligheten att kontrollerbarheten är låg och kapaciteten hög. Det här pekar också på varför en galleria aldrig kan ersätta ett offentligt rum – kapaciteten må vara hög men kontrollerbarheten strider mot att detta skulle vara ett offentligt rum där exempelvis politiska manifestationer i regel är välkomna.

 

Bostadsgårdar i sin tur har en motsvarande logik som också uppstår av olika variationer på kontroll och kapacitet. (…) Det som framkommit genom platsobservationer är att särskilt halvöppna gårdar och förgårdar tenderar att användas mycket mindre än andra gårdstyper och i vissa fall blir skötseln lidande när boende inte känner stor tillhörighet till en sådan exponerad yta. (…)

 

Att skapa platser som de närmast boende upplever liten tillhörighet till kan verka generöst gentemot det allmänna men diffusa territorier bjuder snarare på förvirring – på en undran: får jag verkligen vistas här?

Eva Minoura: Bostadsgårdens form viktig för tryggheten (Arkitekten, 2016-10-27)
Solljus, smittohärdar, husmödrar och lamellhus (Patrik Höstmad, Yimby)

Hållbarhet

Studenter: “Dagens svenska nybyggnation är oförenlig med FN:s mål för hållbar utveckling”
Mot en hållbar arkitektur

Ekonomi

Svensk forskning: Inte dyrare att bygga vackert