Frågor & svar

Varför heter ni Arkitekturupproret?
För att vi gör uppror mot vad vi anser är dålig arkitektur och mot den eskalerande förfulningen av våra städer. Det finns också starka hot mot vårt gemensamma arkitektoniska kulturarv. Här är ett typiskt exempel:

Det vackra nationalromantiska Klockhuset från 1924 av Folke Zetterwall på Norra Stationsområdet i Stockholm…
klocktornet-rivning
…revs kuppartat under oklara omständigheter på Alla hjärtans dag 2014. Teglet såldes direkt ut på Blocket fast staden lovat att bygga upp klocktornet igen på annan plats. (foto: Lars Epstein)
För att sopa bort varje spår av historien har Norra Stationsområdet döpts om till Hagastaden och bebyggs med anonyma monsterlådor som tar upp hela kvarter (och ser ännu värre ut i verkligheten)

Var står ni politiskt?
Arkitekturupproret är helt politiskt och ideologiskt obundet. Våra medarbetare och medlemmar finns över hela det politiska spektrumet och kan ha vitt skilda åsikter i olika sakfrågor. Tyvärr tycks det inte spela någon roll vilket block eller parti som har makten när det gäller att genomföra rivningar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller att tillåta provocerande och förfulande nybyggen i vackra naturområden, historiska stadsdelar och andra känsliga miljöer. Därför ligger vårt fokus på hur vi som medborgare kan få större inflytande över hur vår byggda miljö utformas och bevaras, särskilt när våra förtroendevalda så uppenbart sviker. Detta är en renodlad och allmän demokratifråga.

 

Varför ogillar ni så många nya och planerade byggprojekt?
Vi ogillar dem inte för att de är nya utan för att alltför många fortfarande byggs enligt modernismens förlegade stilprinciper och områdesplanering – det vill säga mer eller mindre glest placerade kubistiska skiv- och punkthus.

sjo%cc%88dalsva%cc%88gen-huddinge-c-2016
Punkthus i 1970-talsstil, Huddinge centrum (2016)

Är det inte en smaksak vad man gillar?
Visst kan smaken skilja mellan individer, men studier visar att de flesta, både i Sverige och övriga världen, föredrar småskalighet, variation, naturmaterial och färg, grönska och ett formspråk som anknyter till äldre byggtradition (utan att behöva vara exakta kopior). Detta visar sig inte minst i prisbilden för renoverade äldre fastigheter samt i nybyggda områden inspirerade av pittoreska småstäder.

ja%cc%88rla-sjo%cc%88omra%cc%8adet
Det populära småstadsinspirerade Järla sjö-området i Nacka, Stockholm (2002)

Har inte arkitekter en mer sofistikerad smak på grund av sin utbildning?
När den månghundraåriga klassiska traditionen förbigås eller aktivt motarbetas inom arkitekturutbildningen, hur ska man då kunna utveckla en mer sofistikerad smak? Avskalad nymodernism (som händelsevis råkar vara den stil som är enklast och billigast för byggföretagen att bygga) och spektakulär dekonstruktivism (som uppsåtligt hånar och bryter sönder äldre stadsmiljöer) är snarare motsatsen till innebörden av begreppet sofistikerad. Det liknar mer beteendet hos en bångstyrig tonåring som vandaliserar sin omgivning och testar samhällets gränser.

Hamnkontoret Tornhuset i Malmö (1910) med den parasiterande tillbyggnaden “Urbana Hängsel” av Kim Utzon (2015)

Vill ni inte att några nya hus ska byggas?
Jodå, men vackrare (gärna i klassisk tradition), mer respektfullt och på rätt ställe. Att bygga i parker eller där det redan är upptaget av äldre byggnader av kulturhistoriskt värde är helt oacceptabelt, liksom provocerande experimenthus och parasiter i känsliga historiska miljöer.

Hotel Clarion infill, Visby (2013)

“Klassisk tradition”, är det samma sak som klassicism?
Nej, med klassisk tradition avses snarare att man använder sig av den traditionella arkitekturfilosofi och det regelverk för att gestalta en byggnad som har växt fram under århundraden och dominerade all byggnation före 1945. Utifrån detta regelverk kan arkitekten antingen hämta inspiration från en befintlig äldre stil (exempelvis gotik, klassicism, jugend, Art déco m.fl.) eller utveckla en helt ny stil med beprövade stilelement och material anpassade för vår tid. I andra länder (bl.a. Tyskland, Storbritannien, Belgien, Polen, Frankrike, Ungern, Ryssland, Ukraina, Estland och USA) byggs det fortfarande mycket nytt i klassisk tradition, med inspiration från äldre stilar utan att vara kopior. Det skulle kunna göras även i Sverige.

Neo-Deco, Isabellastrasse 32, München, Hilmer & Sattler und Albrecht GmbH (2014)
Ny-Art déco på Isabellastraße i München (2014)

Det blir väl bara pastischer om man bygger i traditionell stil?
Inte alls. Tittar man på historien under de senaste fem hundra åren så har arkitekturen aldrig varit så varierad, spännande och vacker som från 1860-talet till 1920-talet, då man hämtade inspiration både från historien och från andra kulturer men ändå skapade något som var helt nytt och lätt kan identifieras som typiskt för just sin tid och sin region. Det kan man göra idag också.

neo-jugend-st-petersburg-1999
Kreativ ny-jugend med lokal prägel i Sankt Petersburg (1999)
Nybyggt townhouse i Brooklyn.
Nybyggt neo-Georgian townhouse i Brooklyn, New York (arkitekt: Steven F. Levine, 2014)

Blir det inte för dyrt att bygga i klassisk tradition?
Vill man använda solida material och traditionella hantverkstekniker kan det förstås också kosta under själva byggprocessen. Den färdiga byggnaden kräver dock mindre underhåll vilket blir billigare i längden och mer hållbart ur miljömässig synvinkel. Att bygga vackert, tidlöst och gediget är också mer socialt hållbart. Byggnader som uppskattas av stadens invånare kan bevaras i århundraden och få nya funktioner istället för att rivas. De betingar ofta ett högre andrahandsvärde, lockar turister och påverkar vårt välbefinnande till det bättre.

Björn Sundebys planerade nya hus i Växjö med inspiration från 1890-talet. Illustation: Spridd
Björn Sundebys planerade byggprojekt i Växjö med inspiration från 1890-talet  (illustation: Spridd)

Många av de överdimensionerade nymodernistiska skrytbyggen som sedan något årtionde förstör våra städers silhuetter och väcker allmän förargelse har kostat hundratals miljoner att bygga och vissa tiotals miljarder! Utan att det ens blev snyggt. Hade man istället satsat på att bygga i mer traditionell stil hade man fått oerhört mycket estetisk, hantverksmässig och materialmässig kvalitet för samma pengar eller mindre.

uppsala-ukk
Uppsala Konsert- & Kongress (2007) kostade 529 miljoner kronor, varav 200 miljoner var skattemedel

Vill ni vrida klockan tillbaka till 1800-talet?
Nej, vi vill snarare vrida klockan framåt. Modernismens och funktionalismens ideal, med avskalade lådor och glest placerade punkthus, har snart 100 år på nacken. Svensk arkitektur och områdesplanering verkar till stora delar ha kört fast i modernismens förlegade principer trots dess väldokumenterade misslyckande med både ohälsa, otrivsel, segregation och sociala problem som följd. Att fortsätta i samma spår kan inte längre ursäktas med att man inte förstod. Idag vet vi bättre och borde kunna gå vidare.

Le Corbusiers "Plan Voisin" (1925 ) där centrala Paris skulle ersättas med autostrador och höghus-i-park (© Fondation Le Corbusier / ADAGP)
Le Corbusiers “Plan Voisin” (1925), som innebar att man ville riva Paris klassiska kvartersstadsstruktur och ersätta den med så kallade höghus-i-park (© Fondation Le Corbusier / ADAGP)
Kv Valhall, höghus-i-park i Östersund (Skanska, 2013)

Vill ni bara ha byggnader i traditionell stil?
Nej, men vi vill se en större bredd och fler alternativ. Stilvariation är en självklarhet i de flesta andra länder, där man alltid kan välja mellan contemporary (samtida) och traditional (traditionell) byggstil. I vissa länder, bl a Ungern och Schweiz, finns även mycket organic (organisk) arkitektur. Sverige är unikt i världen genom att det här bara får finnas i princip en enda stil, dvs lådig nymodernism – som verkligen inte är särskilt ny!

Lådig nyproduktion Göteborg

Samtidigt på kontinenten…

Kreativt trähus i Amsterdam
Ny och modern, men ändå vacker arkitektur i Ukraina.
Spännande ny-jugendbyggnad i Ukraina
Inspirerande förskola i Veresegyház, Ungern (László Zsigmond, 2010-tal)
Hotel Rezydent i Sopot, Polen (2001)

I övriga Europa är det numera också mycket populärt att göra om fasaderna på fula modernistiska efterkrigslådor så att husen istället harmoniserar med stadens traditionella stil. Det skulle man kunna göra även i Sverige.

Förnyelseprojekt på 24 Pincelet Street i London

I vissa fall river man betonglådorna och rekonstruerar det kulturarv som har förstörts genom krig, rivningar eller förfall. Våra vandaliserade stadskärnor i Sverige skulle också kunna återuppstå i sin forna glans om man verkligen ville.

Återuppbyggnad i Frankfurt (2017)
Rekonstruktion av historiskt centrum i Frankfurt am Main (2017)

Är det inte utförande viktigare än stil?
Självklart är det viktigt att en byggnad är välbyggd, välisolerad, energisnål, funktionell och kan tillgodose krav på modern planlösning, teknisk utrustning, ljudisolering, bra material etc. På dessa områden har utvecklingen i de flesta fall gått starkt framåt jämfört med exempelvis 1970-talet. Men utseende och kvalitet är inte varandras motsatser utan båda behövs för att skapa god arkitektur. Arkitekturhistorien visar att välbyggda hus med de senaste moderniteterna för sin tid (t ex hissar när de kom på 1800-talet) också kan göras estetiskt attraktiva.

Roslagsgatan 48, Stockholm, Gyllencreutz 1888 (foto: “I99pema” Wikipedia)

Om man väljer att rita och bygga i kubistisk nymodernism så har man valt en väldigt specifik stil. Icke-stil existerar inte (även om en del skulle kalla det stillöst).

Kv Domaren, Norrköping (Hyresbostäder)

Det är dock ingen naturlag att nybyggen måste bestå av avskalade kuber.

Palais am Reitweg på Johannesstraße 35, Stuttgart (2014)

När man bygger bostäder måste man väl ändå hålla nere kostnaderna? 
Javisst, men även med moderna material och byggtekniker går det att bygga i mer traditionellt inspirerad stil  – som bättre passar in bland äldre bebyggelse – utan att det behöver bli dyrare. Det finns både tegelfasader och dekorativa element i prefab om man så önskar. Det handlar mer om att bygga med harmoniska proportioner, rätt takvinklar, tydliga fasadindelningar, bättre fönsterplacering, medveten färgsättning och andra estetiska detaljer, än om exklusiva material.

Flerbostadshus i stadsdelen Kadriorg i Tallinn, Arhitektibüroo Allan Strus (2015)

Även nyfunkis kan med enkla medel göras mer tilltalande om man bara vill.

Nyfunkis inspirerad av 1930-talet, Raunas ielā 41 i Riga (2016)

Fler exempel på intressanta nybyggen finns i gruppen Nyproduktion i klassisk tradition.

Vilka av våra svenska arkitekter, byggbolag och politiker vågar bryta sig ur modernismens strypgrepp och bli först med det senaste? Vi hoppas att snart få se den klassiska traditionen utveckla framtidens Sverige.