Den 26 mars 2026 presenterade Arkitekturupproret den elfte omgången av Sveriges nya arkitekturpris, det omtalade Kasper Kalkon-priset. Årets byggnader har nominerats av våra 70 000 följare. De flesta har nog hört talas om våra populära omröstningar som utnämnt Sveriges vackraste torg (2021), Sveriges fulaste byggnader (2020), Sveriges vackraste byggnader (2019), Sveriges fulaste städer (2018) och Sveriges vackraste städer (2017). 2020 utnämndes också Sveriges riksförfulare och Sveriges värsta rivningsmarodör. Skönhet går självklart att mäta vilket årets många röster visar! Klicka här om du vill veta hur det gick i förra årets Kasper Kalkon.

Nedanför följer både vårt finpris och vårt fulpris

Efter en öppen omröstning på vår hemsida, som avslutades den 26 mars 2026 kan vi idag avslöja vinnaren på årets arkitekturgala. Bläddra ner för att se topplistan och bilder på vinnarna i de olika kategorierna. Vi börjar med det tragiska, dvs Sveriges fulaste nyproduktion och därefter kan ni återfå glädjen genom att beskåda Sveriges vackraste nybyggen.

Nu är det officiellt. Här är Sveriges fulaste nybyggen 2026!

1. Resultatet från omröstningen om Sveriges fulaste nyproduktion 2026, dvs Kasper Kalkon-priset

Nedanför följer de två byggnader som fick flest röster i årets tävling.

1. Hotell Willow, Trelleborg, med 68 % av årets röster

Stad: Trelleborg
Arkitekt: Jais Landén Krantz arkitekter
Byggherre: Hemsö Fastighets AB
Öknamn: Skånes långfinger

Nu har den sydliga staden som kallas för Gnälleborg fått något nytt att klaga på. Stackars det vackra hamnmagasinet, en av få gamla byggnader som överlevde Trelleborgs massiva rivningshysteri. Bais Arkitekter räcker finger åt Trelleborgs äldre bebyggelse med sin makabra monsterlåda. Hotellets spa är säkert mysigt med utsikt över havet, men bara om man bor på hotellet. Trelleborgs övriga 30 000 invånare måste plågas under resten av livet genom att få det hiskeliga huset uppkört i ansiktet.

Mitt i Trelleborg reser sig nu Hotell Willow, en byggnad som enligt Jais Landén Krantz arkitekter är ”modern, välkomnande och arkitektoniskt framstående.” I verkligheten är det snarare en härdsmälta av arkitektonisk förvirring. Byggnaden verkar ha tagits fram i en brainstorming där någon arkitekt sade “låt oss göra alla modernistiska knep på en gång”. Resultatet blev en kakofoni av material, former och färger som skriker utan att egentligen säga något. Arkitektfirman förtjänar bara att själva bli förnedrade.

Hotell Willow är istället en plats där proportioner och sammanhang har fått stå tillbaka för egenmäktig formgivning. Fasaderna, som ska signalera modernitet, ser snarare ut som slumpmässigt staplade volymer som försökt kopiera lite här och där från arkitektkollegornas senaste tokerier, men landat i något som mest liknar en arkitektoniskt mishmash. Träinslag, glaspartier och metallfärgade paneler konkurrerar om uppmärksamheten, vilket gör att byggnaden snarare distraherar än välkomnar. Turister och förbipasserande lämnas alla med samma känsla: att stå framför byggnaden är som att stirra på en bild utan fokus – man vet inte om man ska imponeras, förfäras eller skratta.

Arkitekten tror att han är modern när han bygger högt, men det är faktiskt möjligt att bygga både högt och vackert. Hotell Willow är inte bara en ful byggnad – det är en varning för vad som händer när arkitekternas ambitioner får härja fritt utan konsekvens, en arkitektonisk huvudvärk som stannar kvar långt efter att man passerat. Vi avslutar med något positivt om arkitekternas arbete. Byggnaden ser ju faktiskt ungefär ut som på deras visionsbild. Köparen fick alltså vad han beställde, dvs något fult i alla Trelleborgares dagliga synfält.

Vinnaren får en krystad buckla som ska motsvara prestationen

Redan på det första Kasper Kalkon-priset 2016 presenterades prisbucklan “Skaparvånda” av konstnären Mikael Grahn. Den föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Ännu har ingen vinnare av Kasper Kalkon-priset velat ta emot bucklan. 2021 erbjöds den till kändisarkitekten Gert Wingårdh men inte ens han ville spara den i sin stora samling av olika arkitekturpriser. I år erbjuds Jais Landén Krantz arkitekter samt byggfirman Hemsö Fastighets AB att på vissa villkor ta emot den sk*tnödiga skulpturen!

2. E.ON huvudkontor, Malmö, med 23 % av årets röster

Stad: Malmö
Arkitekt: Kanozi Arkitekter
Byggherre: Castellum
Öknamn: El-kapitalisternas pengabinge

Eljätten E.ON är mest kända för att varje månad fylla sina bankkonton via svenskarnas svindyra elräkningar. Nu verkar de ha byggt en pengabinge att stoppa alla dessa pengar i. Är det kanske Joakim von Anka som har varit inspirationen? Om man nu har så många miljarders miljarder att spendera som E.ON har så varför inte bygga något vackert? E.ONs nya huvudkontor är inte bara Sveriges näst fulaste nybygge 2026 utan arkitekten Kanozi tilldelas också Arkitekturupprorets pris för årets värsta fake view, vilket betecknar den mest bedrägliga visionsbilden. År 2018 myntade Arkitekturupproret uttrycket fake views, dvs kontrasten mellan visionsbilder och verklighet. Sedan dess har begreppet spridit sig över hela arkitektvärlden och nedanför ser ni vad vi menar. Fick E.ON den byggnad som de beställde?

När man anländer till Malmö C med tåg är E.ON:s huvudkontor det första man ser. Kanozi arkitekter och Castellum säljer in sin skapelse med fina floskler. E:ONs nya kontor ska ”kombinera hållbarhet, företagsimage och arkitektonisk betydelse”. Byggnaden är ”BREEAM Outstanding”, ”WELL-certifierad”, ”har dagsljusinsläpp och dubbelskalsfasader” yada yada yada. Det är som om hela kontoret är en kostym sydd av certifikat, PR, PK och hållbarhetsmärkning. I verkligheten är den ett grått, självbelåtet monster som sträcker sig över hamnen och säger “titta på mig, jag är framtiden” – samtidigt som det aktivt ignorerar allt annat runtomkring.

Om Arkitekturupprorets ful-pris hade en kategori för byggnader som tror mer på sin egen betydelse än på proportion, kontext och stadens puls – ja, då skulle E.ON:s huvudkontor i Nyhamnen vinna på walkover. Det är ett glansigt ego-monument mitt i Malmö: hållbart, certifierat, synligt – och samtidigt helt känslokallt övertydligt och pretentiöst på ett sätt som får förbipasserande att undra om framtiden alltid måste se ut så här.

3-6. Hur ser de 4 övriga kalkonhusen ut?

I detta inlägg visar vi endast topp 2. Då dessa bidrag tillsammans fick 91 % av rösterna får ni själva Googla fram övriga byggnader vid intresse.

3:a – Hatstores i Kalmar av Kamikaze Arkitekter
4:a – Aurora kultur och kongress i Kiruna av White Arkitekter
5:a – Agnes Kulturhus i Gävle av Nyréns Arkitektkontor
6:a – Greenhouse Sthlm i Stockholm av Archus

2. Resultatet från omröstningen om Sveriges finaste nyproduktion 2026

Nu är det officiellt. Här kommer Sveriges finaste nybyggen 2026!

1. Brf Falkegården, Fjällbacka

Arkitekt: Henrik Schultz från Henrik Schulz Studio
Byggherre:Pegonia AB

I år fick vi endast in ett enda bidrag i vår fintävling. Aldrig förr har det byggts så få fina nya byggnader i våra stadskärnor. Nybyggda Falkegården mitt i centrala Fjällbacka fick därför vårt finpris utan någon omröstning. Brf Falkegården i Fjällbacka beskrivs som ett nytt landmärke och som Fjällbackas vackraste nybyggnadsprojekt. Projektet har utvecklats av Pegonia AB och saluförts av Bjurfors. Byggnaderna är utformade för att passa in i kustmiljön.

Projektet består av 30 bostadsrätter samt 5 lokaler belägna vid Kyrkvägen, centralt i Fjällbacka. Bostäderna varierar i storlek mellan 2 och 4 rum (53–95 m²). Visst, man får nog blunda lite för de där utstickande balkongerna, men det där måste väl ändå vara det vackraste tornet som har byggts på ett centralt beläget hus under 2000-talet i Sverige?

Projektet har väckt känslor då det ersatt en tidigare byggnad där äldre butiker fanns. Vissa röster har uttryckt saknad efter den gamla byggnaden och noterat att det nya projektet bidrar till att många bostäder står tomma under vinterhalvåret.

I skrivande stund finns det tre bostäder till salu på Bjurfors hemsida och där kan man också se nedanstående översiktsbild som visar Falkegårdens placering vid torget.

– Det är mycket glädjande att kunna erbjuda dessa fantastiska bostäder till våra kunder. Falkegården kombinerar modern design med traditionella inslag, vilket skapar en unik boendemiljö som smälter in i den befintliga skärgårdsbebyggelsen, säger Therese Bjurenlind, ansvarig mäklare på Bjurfors.

Hedersomnämnande 2026 – Fler nybyggen vid Nacka Grace

Arkitekt: Brunnberg & Forshed
Byggherre: Wallenstam

Förra året vann nybyggda Nacka Grace vår fintävling (klicka för mer information). Som synes i bilden nedanför var hela kvarteret då inte helt färdigbyggt.

Vi vill därför uppmärksamma två ytterligare fasader som har färdigställts i kvarteret sedan dess. Bilder följer här

Vill du veta mer om det färgglada nybygget Nacka Grace och se fler bilder så klicka här.

3. Det vackraste alternativet till Nobel Center i Stockholm

I år har vi låtit våra följare skapa alternativa versioner av Nobel Center via AI. Alla som följer Arkitekturupproret har hört talas om Nobel Center och de horribla ritningarna som riskerar att klubbas. Föreningen Blasieholmens vänner försöker stoppa bygget och vi i Arkitekturupproret vill hjälpa till. Om Nobel Center inte går att stoppa så låt det åtminstone bli en vacker byggnad.

Under de senaste månaderna har det regnat in alternativa AI-förslag till ett nytt Nobel Center i våra olika grupper. Vi gjorde ett urval med 18 olika förslag som ni sedan kunde rösta på. Samtliga bidrag går att se om du klickar här. Nedanför kommer topp 5.

Nu är det officiellt. Här är Sveriges finaste alternativa Nobel Center!

1. Folkets val, med 26 % av årets röster

2. En byggnad att minnas, med 17 % av årets röster

3. Nobelborgen, med 8 % av årets röster

4. Industrimannen Nobel, med 6 % av årets röster

5. Pampigt Nobel Center, med 5,8 % av årets röster

4. Årets rivningsmarodör = Gertrud Fastigheter i Malmö

År 2020 fick vi hjälp av representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen att utse 2010-talets (2010-2019) värsta rivningsmarodör för att uppmärksamma Sverige på att det fortfarande rivs många vackra gamla byggnader i vårt land. Detta vill vi fortsätta uppmärksamma så länge hemskheterna fortgår och utser därför årets rivningsmarodör.

Rivning av 1800-talshus i gamla Malmö

80% av gamla staden i Malmö revs tyvärr under rivningshysterin. Det älskade St Gertudskvarteret överlevde dock rivningshysterin, men 2025 var det dags igen då ännu ett historiskt hus förintades. Fastighetsägaren Gertrud Fastigheter hade lovat att restaurera huset, men lät istället baka in det bakom presenningar och riva det i smyg. Länk till Sydsvenskan på ämnet.

Stefana Hoti (MP), kommunalråd och stadsbyggnadsnämndens ordförande i Malmö, beskrev det som en chock i Sydsvenskan:

– Jag är djupt besviken, jag kunde inte i mina vildaste drömmar tro att en aktör skulle agera på det här sättet. Det är ett viktigt kulturarv som nu är förlorat för alltid. Stadsbyggnadsnämnden har nu förbjudit fastighetsägaren att fortsätta med rivningsarbetena och förenar det med ett vite på en halv miljon kronor – varje gång det sker en överträdelse. Det råder ingen tvekan om att byggnaden nu är borta. Bakom den insynsskyddade byggarbetsplatsen där hörnhuset en gång låg, syns nu bara grushögar och bråte.

Det är det vita huset till vänster i bilden ovanför som har rivits under 2025. Sydsvenskan har uppmärksammat rivningen med flera artiklar och skriver bland annat:

Nuvarande stadsantikvarien säger i artikeln:

”Jag är jätteförvånad, ledsen och besviken. Det (rivningen) har skett under tiden vi har haft en dialog. Vi hade ju en pågående diskussion om hur vi skulle hantera den här byggnaden. Man ska komma ihåg att byggnaden skyddas i detaljplanen. Då kan man inte bara riva den.”
Malmö stads tidigare stadsantikvarie säger:

”- Man tror man är i en bananrepublik. Det här bolaget räknar väl kallt med att det är billigare att betala vitet. Det är det enda skälet jag kan se att man gör så här”

”– Jag är djupt besviken, jag kunde inte i mina vildaste drömmar tro att en aktör skulle agera på det här sättet. Det är ett viktigt kulturarv som nu är förlorat för alltid.”

”- Det är evigheter sedan jag varit med om något sådant här. För 30 år sedan hade det kunnat hända. Men nu händer det aldrig. Folk är skötsamma. Det är hårresande gjort, med berått mod dessutom. Jag har aldrig varit med om att man river ett hus som man håller på och utreder tillsammans med kommunen. Herregud i himmelen, jag kan inte jämföra med något, säger han”

Byggnaden ägs av Gertrud Fastigheter som Sydsvenskan tidigare frågade:

”Har ni tagit med i beräkningen att det blir billigare att betala vite än att följa lagar och regler?
– Det vill jag verkligen inte säga. Att demontera den här byggnaden är en väldigt stor kostnad.”

Sara Ripa, vd på Gertrud Fastigheter talade sedan ut i Sveriges Radio och utbrast:

”Oj! Det måste ha blivit ett missförstånd”

Den där Sara Ripa borde byta namn till Sara Riva. Snart kan hon istället byta namn till Sara den Rika då den historiska tomten ska exploateras med ett jättehotell på Malmös bästa läge. En av Arkitekturupprorets följare skrev ihop ett blogginlägg på ämnet:

När Malmö river sitt arv – och kallar det ”demontering”

Det som nu hänt vid S:t Gertrud är tyvärr inte en olycka. Det är resultatet av årtionden av en kultur där byggherrar driver igenom sina planer – och där politiker och tjänstemän tvingas reagera först när skadan redan är skedd. Det kulturhistoriskt värdefulla 1800-talshuset vid Norra Vallgatan är nu borta. Rivet eller ”demonterat” – ordvalet förändrar inte verkligheten. Malmö stad var tydlig: bygglovet gav inte rätt att ta ned byggnaden. Ändå fortsatte byggherren. Ändå föll huset. Ännu ett stycke av Malmös identitet raderat bakom presenningar och byggställningar.

Interna mejl visar att kommunen flera gånger påtalat att arbetet saknade stöd i bygglov och detaljplan. Trots detta valde byggherren att gå vidare – i strid med demokratiskt fattade beslut, i strid med kulturmiljölagen och i strid med allt rimligt förnuft. Ett faktum står nu kvar bland ruinerna: hade Malmö stad inte stoppat projektet 2014 hade huset rivits redan då. Nu blev det ändå resultatet.

S:t Gertrud är en av Malmös mest känsliga miljöer – en stadsdel som sett medeltida försvarslinjer, hantverkare, handelsförbindelser och tidningshistoria. Hörnhuset från 1860-talet stod på en plats där Heligests torn omnämndes redan 1475. Ett unikt lager av Malmös tidiga stadshistoria. Det går inte att ”återmontera”. Det går inte att ersätta med hotellglans och tegelfasader i katalogstil. Det här handlar inte bara om ett hus. Det handlar om en princip:

Ska lagar, bygglov och kulturvärden gälla – eller gäller byggherrens tidplan?

Arkitekturupproret ser samma mönster över hela landet: riv först, diskutera sen. Industribyggnader, gårdsmiljöer, 1800-talshus och hela stadsdelar får ge vika för projekt där kulturarvet reduceras till marknadsföringsmaterial. Malmö behöver inte fler ”boutiquehotell” på bekostnad av sin historia. Malmö behöver mod att stå upp för det som inte går att bygga igen. Det som nu skett vid S:t Gertrud får inte normaliseras. Det måste bli en väckarklocka – för ökat skydd, tydligare politiska krav och snabbare ingripanden när byggherrar testar gränserna. För ännu ett kulturarv har förlorats. Och den här gången såg Malmö stad det komma i mejl – utan att kunna stoppa det i tid.

Kasper Kalkon återkommer år 2027

Det var allt från årets Kasper Kalkon. Fortsätt skicka in nomineringar så att vi kan tävla också 2027. Missade du våra tidigare tävlingar så kan du läsa om dem här:

Klicka HÄR för att läsa om 2026 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2025 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2024 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2023 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2022 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2021 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2020 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2019 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2018 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2017 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2016 års tävling!
Klicka HÄR för att läsa om 2010-2015 års tävling! – Ett uppsamlingsheat