Tvärtomspråket – leken som spred sig från förskolor till en hel bransch

Är fyrkantiga lådor unika och är kopior på 1960-talets förortsbebyggelse verkligen spännande? I ett tidigare inlägg har vi visat hur uppenbart missledande visionsbilder används för att sälja in byggprojekt. Det här inlägget handlar om att försöka dölja undermålig arkitektur genom att klä den i vackra ord och tomma floskler.

Gina Tricots huvudkontor i Borås har ritats av Wingårdhs AB. Andra ansvariga för bygget har kallat det “landmärke” och “en av attraktionerna längs riksväg 40”. Arkitekten hävdar dessutom att byggnaden är vit… Medan andra lika bestämt hävdar att den är grå…

Ett relativt nytt uttryck i svenska språket är “funktionell dumhet”. Detta är något man kan lida av om man till exempel återupprepar gamla floskler utan att egentligen reflektera över vad dessa betyder. Mats Alvesson, professor i organisationsforskning vid Lunds Universitet, grundade uttrycket och förklarar det så här:

“– Funktionell dumhet betyder att man tänker i snäva ramar, följer regelverk och hoppar på floskler som låter övertygande. Att köpa sanningar som inte tål en närmare granskning och utan att begära argument.”

Utbyggnaden av Skissernas Museum i Lund vann Sveriges mest prestigefyllda arkitekturpris 2017. Men vad menar man med motiveringen – egentligen?

Detta fenomen kan förstås finnas inom de allra flesta yrken. Sannolikt lär det dock kunna bli mer uppenbart inom yrken som arkitektur där utbildningen under så lång tid har haft en uttalat ideologiskt baserad grund inom modernismen. Till skillnad från andra yrken och utbildningar som måste baseras på evidens och tekniska fakta. Arkitektskolornas flagranta brist på undervisning med substantiellt värde och den överdrivna fokuseringen på kodbärande markörer, har behandlats i en mängd vetenskapliga artiklar samt böcker. Bland annat i den mycket underhållande boken Så blir du arkitekt på mindre än en timma av arkitekten Albert Svensson. Arkitekturupproret har också på den här hemsidan tagit upp och visat att arkitekter tar måttlig, om ens någon, hänsyn till vetenskaplig forskning och empiriska studier.

“Segerstedtshuset” i Uppsala byggdes i ett vackert grönområde och man menade att detta ställde extra höga krav på “hög arkitektonisk kvalitet som kan berika stadsbilden med respekt för den kulturhistoriska miljön”. Därför anlitade man den ökända danska arkitektbyrån 3XN som verkar ha specialiserat sig på att rita vita, asymmetriska fasader. Resultatet blev en korsning mellan en finlandsfärja och en tjock-tv. Byggnaden förärades också med Kasper Kalkon-priset 2016, som går till årets fulaste nya byggnad.

Det första steget när en hel bransch lider av “funktionell dumhet” blir uppenbar när uttrycken vattnas ur och meningarna förlorar sin betydelse. Orden slutar helt enkelt att ha någon anknytning till verkligheten. Detta blir överdrivet tydligt när man läser och särskådar nomineringar till arkitekturpriser. Dessa formuleringar består ofta av allmänt vackra omskrivningar och har sällan någon konkret koppling till själva byggnaden. Mestadels går det inte ens att utläsa någon reell anledning till varför en byggnad har nominerats i en arkitekttävling.

Kan du para ihop rätt floskler med rätt byggnad?
För ett tag sedan ville jag uppmärksamma detta och skapade ett quiz med titeln Vilka floskler hör ihop med vilken byggnad?. Här får man försöka para ihop texter från olika prisnomineringar med rätt byggnad.

För att själv avgöra hur väl olika prisers nomineringstexter passar med verkligheten har jag skapat ett quiz. Du kan själv göra quizet genom att klicka här.

Gör gärna quizet genom att klicka här!

Gick det bra? Om inte, så kanske det är en tröst att veta att jag har testat quizet tio-femton gånger och aldrig fått alla rätt. Detta alltså trots att jag skapade quizet själv.

Det finns dock tecken på att orden faktiskt säger någonting, om någonting. Nämligen om högprofilerade arkitekters självbild. Juryn för Kasper Salin-priset består enbart av arkitekter. År 2015 gjorde journalisten och kulturvetaren Lars Hugo en granskning av vilka epitet som juryn för Kasper Salin-priset använder. Han menade att dessa värdeord säger mycket om hur de ser på sina kollegor och på hur de själva vill bli beskrivna. Så orden kanske inte är helt innehållslösa ändå, även om de inte säger något om byggnaden kan de ge en god inblick i arkitektkårens självbild.

Utbyggnaden till Hallands Konstumusem, beläget i centrala Halmstad. Om denna vinner Kasper Salin-priset återstår att se.

Tvärtomspråket – leken som spred sig från förskolor till en hel bransch
Tvärtomspråket är en förgrening av det svenska språket som bygger på idén att man ändrar uppbyggnaden i en fras för att ändra betydelsen i frasen till det motsatta. Tvärtomspråket används främst i tvärtomleken och av barn. På senare tid har dock denna från början skämtsamma ordlek anammats av byggherrar och arkitekter. Vid deras övertagande av ordleken har de dessvärre ignorerat den skämtsamma delen av leken och tar den istället på fullaste allvar.

Denna till synes ologiska spridning av leken kan delvis bero på att de som drabbas av funktionell dumhet helt enkelt fortsätter att återupprepa sina floskler även när verkligheten förändras. Till exempel så var modernistisk lådarkitektur sannolikt mycket ”spännande” och ”nyskapande” då den introducerades för snart hundra år sedan, men är den verkligen det även idag?

Vi hoppas förstås att denna beskrivning stämmer och att denna typ av kontorshus förblir ovanliga. Samtidigt menar Skanska även att det är “framtidens kontorshus”, vilket oroar oss då vi är trötta på alla pasticher på 60-talsbrutalism. Byggnaden utsågs även till Sveriges fulaste byggnad 2017 av Arkitekturupprorets medlemmar.

Samtidigt kan man fundera på om detta tvärtomspråk verkligen enbart beror på funktionell dumhet. Tittar man på byggbolagens annonser för sin nyproduktion, vilket nästintill uteslutande handlar om att kopiera varandras fyrkantiga lådor, så återupprepas specifika floskler som t.ex. ”spännande” och ”kaxig” i all oändlighet. Företagen använder gärna ord som ”hållbarhet”, men river samtidigt stenbyggnader som kan stå i hundratals år för att ersätta dessa med simpla betonglådor som i sin tur rivs efter enbart 25-50 år. Att använda formuleringar som egentligen är raka motsatsen till vad var och en upplever och ser med egna ögon, kan också utgöra en medvetet manipulativ kommunikations- och försäljningsstrategi. Metoden kallas för gaslighting och är en form av psykisk misshandel som vi har beskrivit i en tidigare artikel.

Roligast blir det kanske när Svensk Betong ska dela ut sina årliga priser. Svensk Betong består nämligen av flera företag som tillverkar och säljer betong, och deras försök att romantisera detta material på ett trovärdigt sätt blir ofta komiskt.

Problemet är egentligen inte att en byggfirma talar gott om ett projekt de försöker sälja in eller att Sveriges Arkitekter använder något värdeladdat ord när de motiverar sitt val av pristagare. Problemet blir allvarligt när dessa formuleringar inte längre har någon egentlig betydelse eller ens kan uppvisa en koppling till verkligheten. Något som arkitekten Rasmus Wærn skrev om i en artikel i tidningen Arkitektur nyligen:

” Om förtroendet skulle rasa för varje ogrundad klyscha, skulle de snabbt försvinna av sig själv.”

Wærn menar att det finns ett enkelt “bullshit-test” som alla arkitekter bör använda sig av. Sätt in en negation i beskrivningen. Om betydelsen då blir orimlig, har inte heller den ursprungliga meningen sagt något vettigt. Det vill säga, det är meningslöst att påstå att man vill skapa “mänsklig arkitektur” eftersom ingen lär profilera sig med en “omänsklig arkitektur”.

Jag har hört folk likna denna byggnad vid såväl en ost, en tårtbit och en giraff som begår övergrepp på en zebra men faktiskt aldrig vatten och hav. “Park49” i centrala Göteborg blev nominerad till såväl Årets byggnad som till Kasper Kalkon-priset för årets fulaste byggnad år 2017.

Vi nämnde tidigare att Kasper Salin-juryns motiveringar hade undersökts. Vanliga ord de senaste åren är till exempel “öppen”, “djärv”, “modig” och “spontan”. Vad dessa ord egentligen säger och om de säger något om byggnaderna eller om det sammantaget säger mer om dessa högprofilerade arkitekters självbild, får ni själva avgöra. Med inspiration av bland annat denna undersökning och våra egna erfarenheter har vi skapat ett så kallat floskelbingo. Tanken från början är att arkitektbyrårer och byggherrar ska kunna använda detta på arbetsplatsen, som ett kul sätt att frångå klyschorna. Men det går lika bra att köra detta hemma med familj eller vänner. Det är bara att gå in på arkitekternas, arkitekturprisernas och byggfirmornas olika hemsidor och själv läsa hur de försöker sälja in sina egna byggnader. Det kan bli mycket roande att spela floskelbingo med detta överflöd av härliga exempel direkt från deras till synes parallella verklighet med sitt helt egna språk!

Vi avslutar med att lägga in lite bonus-bilder. Har du något exempel på när beskrivningen av en byggnad är dåligt förankrad i verkligheten? Tipsa oss gärna i kommentarerna! Artikeln kommer att utökas efter hand.

Schabraket “Stockholm Waterfront” ligger alldeles intill vattnet i absolut bästa läge i centrala Stockholm. Det har såklart blivit hårt kritiserat från många olika håll. Vad White Arkitekter grundar påståendet som står i bilden på, förblir sannolikt ett mysterium.
Att placera en vit låda i en kulturhistorisk miljö är tydligen att visa “mod och skicklighet” tyckte juryn när byggnaden fick stadsbyggnadspriset. Lådan som mannen i bilden sparkar på har skrivande stund legat ute på Hemnet i över ett år utan att bli såld. Detta trots att utropspriset har sänkts med en miljon.
“Kajalen” i Kalmar. Djärva uttalanden i en stad med såpass många vackra byggnader. Inte minst av ett bolag som har “Vi bygger på förtroende” som slogan. Byggnaden blev i en folkomröstning utsedd till en av de fulaste nya byggnaderna i Sverige 2017.
På liv och död, servicebyggnad och bårhus på Malmö sjukhusområde. Tengbom är bra på floskler och tvärtomspråk, så här följer en rad exempel. För att vara lite snälla visar vi deras (förskönade) visionsbilder.
Nya Karolinska blev till slut världens dyraste sjukhus och kostnaderna för det enorma fuskbygget fortsätter att skena iväg utom kontroll. Vatten som rinner åt fel håll i duschar som kostar över 16 miljoner att åtgärda. 93 000 kr för att för att sätta upp ett extra hyllplan. 143 000 kr för att flytta en vattenkran och 600 000 kr för att bygga om en entré. Ständiga problem med elektronik, telefoner och livsuppehållande hjärtmaskiner. Läckande avlopp, fasadaplåtar som trillar ner och personal som har visselpipor istället för fungerande larmknappar. Instängda och unkna barnavdelningar där man inte kan öppna ett fönster för att vädra eller ta ut de svårt sjuka patienterna i friska luften. Det finns inte ens plats för barnens föräldrar. Listan över skandalerna är oändlig men Tengbom nämner inte ett enda av problemen. Tvärtom så fortsätter deras egna krystade försök att påskina sjukhusets enastående kvaliteter, som om ingenting har hänt.
Ett sista exempel från Tengbom visar Stadshagsklippans skola, Kungsholmen, Stockholm. Förtjänar inte barn och ungdomar mer än detta?
Vinnaren av Kasper Salin-priset 2016 blev “Studio 1” i Örgryte. När det kommer till arkitekturpriser kan det vara kul att byta ut orden till deras motsats. I det här fallet skulle det då bli “oskicklig gestaltning utan inlevelse”. Skulle inte det passa så väldigt mycket bättre?
“Domkyrkoforum” i Lund vann Kasper Salin-priset 2012 och juryn gav motiveringen ovan, som publicerades i Sydsvenskan. En halshuggen och lätt förruttnad snigel placerad i en av Lunds vackraste miljöer, är en alternativ beskrivning.
Ibland kan faktiskt Kasper Salin-juryns nomineringstexter stämma in klockrent med verkligheten. Här en färsk bild från Chalmers Kårhus i Göteborg, som vann priset 2001 med motiveringen att den hade “händelserika interiörer”. Då taket uppenbarligen inte var byggt för att tåla regn och snö så visade det sig med tiden att detta var en helt korrekt beskrivning. Det vi ser är bara några av alla de hinkar som samlar upp vatten som droppar från innertaket.
Byggnaden är designad av Gert Wingårdh, som dessutom fick sin arkitektutbildning på just Chalmers. Det som syns på bilden är ett exempel på flera stora fuktskador och vatten som droppar från innertaket.

Fler blogginlägg med liknande tema

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

5 svar på ”Tvärtomspråket – leken som spred sig från förskolor till en hel bransch”

  1. Ni sätter verkligen fingret på vad som är fel med den absoluta majoriteten av dagens svenska arkitekter.
    Gällande Segerstedtshuset- jag är inte helt säker, men jag har för mig att på den plats där huset byggdes var det en parkering till intilliggande universitetslokaler.

    1. Nu river man många parkeringar för att istället smälla upp otroligt fula byggnader, vilket är helt logiskt ur ett ekonomiskt perspektiv. Och parkeringsplatserna har få vänner. Men, om arkitekterna hade ett mikrogram sann kreativitet, borde man inte kunna göra fantastiska parkeringsplatser? Tänk er att bädda in platserna i höga träd, så att när man ser på det ovanifrån så ser det ut som en skog och inte en parkeringplats. Olika block kan separeras med buskar… kanske en lite parkbänk här och var.

      Men se, att hitta på något sådant skulle kräva hantverksskicklighet och nyskapande, inte bara att kopiera 80 år gamla deviser, så det är inget för arkitekter..

    2. Huset byggdes nedanför Uppsala slott, i omedelbar anslutning till botaniska trädgården som utgör en viktig del av sveriges kulturarv med koppling till Line’. Botaniska trädgården är nu mera en bakgård helt i skuggan av detta hu som väl närmast kan ses som en tidstypisk symbol att administration har blivit viktigare än kunskap och forskning för detta universitet.

  2. Ingen av Arkitekterna har fått höra Sagan om Kejsarens Nya Kläder.
    Inte dom som bedömer eländet heller.
    Det ät ju helt otroligt vad grupptryck kan orsaka!
    Så grava miljöförstöringar som skett i vårt vackra land!
    Riv och gör om!
    Man SKÄMS !

  3. Nyspråk är egentligen inget nytt utan något som de mer extrema elementen inom arkitekturen pysslat med sedan Åhren m.fl. var nykläckta från sina utbildningsinstitutioner. Kring 1920-1930 talet alltså.
    Fast på den tiden var de extremare; Den blivande bangården kallas för “en underbar idyll där sommaren är fantastisk” osv.

    Gissningsvis handlar nyspråket mest om att få läsarna att inte försvara sina rättigheter genom att förespegla dem att saken är annorlunda än vad den är. För att inte tala om beslutsfattarna.

Lämna ett svar till Gustav Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.