Albert Svensson – en av Sveriges få klassiska arkitekter

Arkitekturupprorets förslag till förtätning.
Arkitekturupprorets förslag till förtätning i Lund

Arkitekt Albert Svensson är unik då han är en av Sveriges få klassiska arkitekter. Arkitektbranschen har tydligt klargjort att han inte är välkommen att vara med och utforma våra svenska stadskärnor. Vi berättade nyligen om hur Lunds kommun ratade Alberts förslag på vacker arkitektur i Lunds kulturkvarter.

Istället inväntar han ett arkitekturskifte och livnär sig på att bygga hus med förankring i allmängiltiga, tidlösa eller otidsenliga skönhetsvärden. Visionen är att det han ritar skall byggas med traditionella material och med den skicklighet som är grundad i månghundraåriga hantverkstraditioner. Albert är vid sidan av arkitektutbildningen på Chalmers och studier i klassisk arkitektur på Notre Dame, utbildad möbelsnickare och konstnär. Han har bland annat jobbat som byggnadssnickare.

Intervjuer med Albert

Intervju med Albert i tidskriften Aktuella Byggen 2016:6
Intervju med Albert i tidskriften Aktuella Byggen 2016:6
Bild på Albert Svensson (till höger) från en tidigare TV-debatt med arkitekt Gert Wingårdh.
Albert Svensson (till höger) under en tv-debatt med arkitekt Gert Wingårdh

Den 4 november 2016 var Albert med i en intervju i radio P4 Uppland angående utdelning av Kasper Kalkon-priset. Nedanför följer en transkribering av några intressanta delar av intervjun. Vill du lyssna på den i sin helhet klickar du på länken längre ner i detta inlägg. Klicka därefter på ”Lyssna” och bläddra fram 8 minuter i inslaget.

En villa som Albert har ritat på Johanneberg i Göteborg
En villa som Albert har ritat på Johanneberg i Göteborg

Du är själv arkitekt, är det så att de allra flesta medlemmarna [i Arkitekturupproret] är det?

– Ingen nästan. Jag är väl en av… jag känner till 5 stycken ungefär. Så av de här 12 000 så är det nästan inga arkitekter.

Varför har ni valt att ha ett pris för fula nyproduktioner då, varför inte för fina?

– Vi hade jättegärna velat ha ett pris för fina hus men vi tycker inte det byggs några fina hus i Sverige. Åtminstone inte i större skala.

Det är så pass illa alltså?

– Ja, det är det. Det är en stil som gäller och all offentlig arkitektur byggs i den stilen, eller de stilarna.

Men det där är ju lite knivigt liksom, vem är det som bestämmer vad som är fint och fult? Det finns ju säkert de som inte håller med.

Albert förslag på klassisk skyskrapa Göteborg
Albert förslag på klassisk skyskrapa Göteborg

– Nänä, det finns säkert jättemånga men under århundradena har ju det vuxit fram en syn på vad som är fin arkitektur och det har uppkommit praxis och regler för hur man gör vackra hus. Dagens arkitekter har ingen kontakt med de här reglerna och praxisarna. De har brutit helt med det förflutna.

Det är ganska hård kritik du kommer med här.

– Ja, det är det. Jag anser att arkitektkåren och även de som beställer har gått vilse.

Men om du skulle ge exempel på som du anser är en fin byggnad?

– Carolina [Rediviva] i Uppsala, det är en vacker byggnad. Nästan det mesta innan 1930 är vackert. Även det enklaste huset från 1820-talet är vackert för det bygger på en hävdvunnen praxis av hur man gör det vackert.

Men behövs det inte lite nytt då?

En villa som Albert har ritat i Marstrand.
En villa som Albert har ritat i Marstrand

– Jo, absolut! Vi behöver nya vackra hus.

Men de ska se ut som de gamla?

– Njae, de får gärna se nya ut. Jag själv ritar ju nya villor, till folk som betalar för det, i gamla stilar. I gammaldags stilar, vill jag säga. Det handlar om att ta upp det här gamla… det här sättet att se. Att återuppta… jag vill inte säga regelverk men det är ett slags regelverk, om hur man gör. Man markerar entréer och fönster. Det handlar om att våga ha symmetrier och regelbundenhet och fina tak och avslutningar mot tak. Alltså det behöver inte se ut som i Grekland under antiken utan det kan se ut som Sverige 2016.

Men ni vänder er mot det här asymmetriska? Som det här ”Uppsala entré” är ju just hus med sned fasad.

– Ja, asymmetri är ett av de stora sakerna som gör det fult. På skolan får man ju lära sig att man måste undvika symmetri så arkitekterna vänder ju ut och in på sig för att försöka få till oregelbundenheter. Och de här husen på ”Uppsala entré” är ju så trista från början då man har försökt skoja till det med lutande fasader. Det blir ju inte speciellt mycket bättre om man säger så.

Men du är själv arkitekt, och nu när du pratar så pratar du om arkitektkåren som en stor massa som går mot asymmetri. Men du då, hur klarar du dig i det här?

– Ja, det var knappt kan jag säga. Under de 5 åren jag gick på Chalmers Tekniska Högskola så fick jag slåss varje dag i stort sett, för att få göra spröjsade fönster, symmetrier och sadeltak. Jag fick dagligen kritik från mina lärare och studentkamrater. Varje dag. Så det gäller att vara envis. Jag ska berätta en sak om… när jag gjorde mitt ex-jobb så gjorde jag bara vackra fasader som jag ställde ut på skolan. Och då kom det fram en student till mig och sa ”Å, jag vill göra sånt som du gör, men jag vågar inte”. Och det har hänt flera gånger. De vågar inte för de får sån kritik, och matas in i det här smala, smala och fattiga synsättet.

Men om man går utanför kåren då? Vad är din uppfattning nu när du har jobbat som arkitekt att vi andra… vad gillar vi då?

– Jag tror att ni mer tycker som Arkitekturupproret, jag märker jag ju, inte minst på att vi blivit så många följare och medlemmar, men jag märker det på byggare jag träffar och även vanligt folk ger uppmuntrande kommentarer, och motstånd mot rivningar. För motstånd mot rivningar handlar ofta om att folk är oroliga för vad som ska komma istället. Man är ju märkt av erfarenheten. Det blir nästan alltid värre.

Finns det något exempel på nyproduktion som faktiskt blev bra?

– Ja, nytt och nytt… på 80-talet kom det ju på Oxtorget i Stockholm två fina hus, lite klassicism sådär, ett rött och ett blått. Sen får man väl säga S:t Eriksområdet i Stockholm, det är väldigt fint. sen är det mest villaproduktion där det byggs en del fint.

St Eriksområdet i Stockholm tas upp som ett exempel på vacker nyproduktion.
St Eriksområdet i Stockholm tas upp som ett exempel på vacker nyproduktion

Men Albert Svensson, ledamot i Arkitekturupprorets styrelse, som ligger bakom detta pris, är det inte att sätta sig på ganska höga hästar att nu ska vi utse Sveriges fulaste byggnad?

– *skratt* Nä, jag tycker inte det. Arkitektkåren har liksom haft monopol på att bestämma vad vi ska tycka är bra och de klappar varandra på ryggen och delar ut pris för finaste hus. Jag tycker det behövs en motvikt och det tycker vi nog allesammans.

Tack för att du var med, Albert.

Klicka här för att lyssna på intervjun i P4 (Bläddra fram 8 minuter i inslaget)

Läs en intervju med Albert Svensson i Göteborgsposten

Ett hus som arkitekt Albert Svensson har ritat.
Ett hus som arkitekt Albert Svensson har ritat

Nyligen hade Arkitekturupprorets Ronnie Niby ett intervjusamtal med Albert Svensson där Albert bl a berättade att han var med och räddade Göteborg från rivningar i sin ungdom:

– Min pappa är uppvuxen i Majorna så jag har rötterna i staden. November -76  åkte jag ner hit från Stenungsund och var med om att ockupera Kungstorget, där det skulle byggas ett stort underjordiskt parkeringsgarage. Förmodligen räddade vi hela västra delen av innerstaden mot rivning.

Vad gör dig unik som arkitekt (med dina egna ord)?

Jag har en levande förståelse för de universella reglerna för hur man skapar ett vackert hus och jag kan både rita samt bygga dem själv in i minsta detalj med nödvändiga anpassningar till moderna byggtekniker. Detta eftersom jag är insatt i de tankar och teorier som finns kring den moderna klassiska arkitekturen. Jag känner mig som en del av en levande, mångtusenårig tradition som jag hoppas kunna vidarebefordra till kommande generationer, om än i liten skala. För modernister är de stilistiska utgångspunkterna alltid att göra nåt ”spännande” som ”sticker ut”, att det skall kontrastera mot allt runtomkring och mot äldre arkitektur. Utgångspunkten för mig är alltid trevnad, harmoni och skönhet. En byggnad skall enligt mig förmedla en känsla av självklarhet, av att den alltid har legat på platsen. Jag skulle vilja påstå att detta sammantaget gör mig tämligen unik inom den svenska arkitekturvärlden.

Arkitekturupproret startades för att skapa en debatt om våra byggda miljöer – bland annat genom att visa lyckade exempel från andra länder på klassisk arkitektur.

– Människor har tröttnat helt enkelt. De minns rivningarna på 1960-talet och vilka hus som kom istället, och nu ser de samma sak hända igen, suckar Albert Svensson. Göteborg var så vackert. Jag lovar att det hade varit ett världsarv i dag. Och arkitekterna verkar inte ha lärt sig ett skit.

Albert har ritat New England i Sävedalen.
Albert har ritat New England-stil i Sävedalen

Vad skulle säga vara ditt viktigaste verk/handling?

– Jag har väldigt svårt att lyfta fram ett enskilt verk eller en enskild handling som kan kvalificera sig som viktig. Jag ritar villor till privata beställare. Dessa är, av naturliga skäl ganska obetydliga till storlek och betydelse. De är ritade utifrån beställarnas önskemål och framförallt i Bohusläns kusttrakter och därför oftast i traditionell sommarvillestil med verandor och snickarglädje. Vackert och underbart på alla sätt men i kraft av det är villor knappast inflytelsedigert och viktigt. Visserligen är det så att jag, i och med att  jag hela tiden fördjupar mig, får allt större och mer självklar känsla för traditionell formgivning men samtidigt är det så att det finns en väldigt liten förståelse för klassisk arkitektur som en levande tradition hos beställarna. I skrivande stund håller det dock på att uppföras en villa i Västsverige (beställaren vill inte att jag skall säga var den ligger) på flera hundra m² där jag i stor utsträckning behandlat traditionen som levande. Så skulle jag lyfta fram ett verk så får det bli den byggnaden.
På en strandtomt i Västsverige kommer det här huset att byggas

– När det gäller viktigaste handling är det nog min envishet, i att på egen hand, i isolering, mot ett massivt motstånd under skoltiden och med svårigheter att nå ut under mitt yrkesliv och av olika skäl avstängd från alla större uppdrag, framhärda med att göra vacker och harmonisk arkitektur i klassisk tradition. Vad som till slut fick in mig på arkitektlinjen var en förtvivlan över all bebyggelse som revs, att man förintade fina hantverkstillverkade fasader och ersatte dem med massproducerad industriell smörja, som inte har någon själ eller kärlek alls. Det var också insikten att vi kan göra fina hus nu om vi bara vill. Men det är ingen som gör det.

Ord som ofta återkommer när Albert beskriver vackra byggnader är poesi, renhet och harmoni.  Ledord som han anser att Sveriges arkitekter slutat hörsamma längs vägen:

– Klassisk arkitektur har ofta väldigt enkla former. Det är aldrig massa grejer som sticker ut och in och är sneda, utan det är strikt. Fönstren ligger i ordning, det är varmt, och det är detaljerna som skapar skönheten. Harmonin, proportionen och detaljerna.

Albert Svenssons examensarbete
Albert Svenssons examensarbete

Albert berättar vidare om sitt examensarbete:

– I mitt examensjobb ville jag utforska traditionsbaserad formgivning med utgångspunkt i den lokala, göteborgska, arkitekturen. Jag gjorde det genom att utforma fasader i det för staden så typiska gula småteglet. Om ni har någon inblick i arkitektvärlden inser ni hur tabu hela upplägget var. I en fullsatt lokal fick jag liksom stå till svars och fick dessutom stå ut med att den ena opponenten överhuvudtaget inte förstod vad jag höll på med. Den andre hade jag dock valt själv och det var den Oslobaserade målaren Christopher Rådlund. Han kunde ge initierad och matnyttig kritik.

Bild från examensarbetet år 2000

Här kan man lyssna på Albert i en podd om nostalgi:

Nu finns Alberts nya bok ute i bokhandeln

En satirisk ordbok som, med glimten i ögat, ger fyndiga förklaringar till den moderne arkitektens speciella vokabulär och tankesätt. Missa inte detta tillfälle att få lära dig yrkets hemligheter på mindre än en timma! Boken utgör också en humoristisk kritik mot modernismens ideologi och den moderna arkitektutbildningens brister.
Kan beställas här: Adlibris, BokusVulkan (billigaste) Tanum (Norge)

Mer av Alberts snickarglädje

Änggården

Morlundadalen

VILL DU SE MER AV ARKITEKTURUPPRORET?
Du vet väl att vi är som allra aktivast på Facebook?
Besök vår aktiva Facebookgrupp här.

Please follow and like us:
Facebook
Instagram
YouTube
RSS

One Reply to “Albert Svensson – en av Sveriges få klassiska arkitekter”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *