Alternativt, harmoniskt förslag till nytt kulturhus i världsarvet Karlskrona

Vid det UNESCO-skyddade torget i Karlskrona planeras ett nytt kulturhus. En arkitekttävling har nyligen hållits i obligatoriskt samarbete med branschorganisationen Sveriges Arkitekter och som vanligt tävlade enbart utseendemässigt likartade förslag i modernistisk stil. Arkitekturupproret presenterar därför ett alternativt förslag i klassisk stil, ritat av arkitekt Bengt Hellborg. 

Det vinnande danska tävlingsförslaget (ovan) ställt mot arkitekt Bengt Hellborgs alternativa förslag (nedan) till ett nytt kulturhus på Stortorget i Karlskrona.

Stortorget är Karlskronas största torg och det kantas av flera historiska byggnader så som Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan och Rådhuset. På Karlskronas egen hemsida kan man läsa att staden är en världsattraktion och finns med på UNESCO:s världsarvlista. Stortorget är en del av världsarvet och ska leva upp till internationella förväntningar samtidigt som det fungerar som karlskronabornas offentliga vardagsrum. Enligt Karlskrona kommun ska utvecklingen av Stortorgets miljö ske på ett sådant sätt att den uppfyller båda dessa syften. Arkitekturupproret menar därför att ny bebyggelse bör anpassa sig till och underordna sig platsens karaktär.

Det finns även mer konkreta anledningar för politikerna att fundera över om de verkligen ska genomföra nuvarande förslag, då det sannolikt bryter mot lagen. I plan- och bygglagens 8 kap. 13 § står det nämligen uttryckligen ”En byggnad, allmän plats eller bebyggelseområde som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.”. Att denna plats skulle vara särskilt värdefull vore en underdrift då den är klassat som ett världsarv.

Arkitekt Bengt Hellborgs alternativa förslag i klassisk stil (till höger) tar hänsyn till platsen unika karaktär och ger känslan av att alltid ha stått där.

Det vinnande tävlingsförslaget är bristfälligt så tillvida att det inte visar någon hänsyn till omkringliggande bebyggelse. Förslaget har också väckt blandade reaktioner. Många är positiva till ny bebyggelse då detta kan skapa mera liv och rörelse på platsen, men tveksamma till den föreslagna utformningen som man menar inte passar in i stadsbilden. Vi menar att man med det klassiskt utformade förslaget kan skapa liv och rörelse utan att avvika och förringar heller inte platsens unika historiska karaktär.

Som ett alternativ till den förlegade ideologiska tanken om “tidslager som representerar modern tid”, som Karlskronas stadsarkitekt uttrycker det, så syftar arkitekt Bengt Hellborg med sitt förslag istället på att skapa en tidlös och estetiskt hållbar byggnad.

Det vinnande tävlingsförslaget av den danska arkitektfirman Dorte Mandrup, som stadsarkitekten menar blir ett “tidslager som representerar modern tid”.

Arkitekterna bakom det vinnande tävlingsförslaget hävdar att den modernistiska byggnaden skulle ta tillvara Karlskronas unika identitet. Det är i alla fall inte särskilt unikt om man jämför det med exempelvis varuhuset Tempo i Borås som byggdes på 1960-talet, se bilderna nedan.

Arkitekterna bakom det vinnande tävlingsförslaget hävdar att den modernistiska byggnaden skulle ta tillvara Karlskronas unika identitet. Den tycks dock påminna mer om varuhuset Tempo i Borås som byggdes på 1960-talet (den svartvita bilden).

Visionsbilderna är förskönande – verkligheten betydligt gråare 
Vidare kan man undra hur byggnaden kommer se ut i verkligheten, då de släppta visionsbilderna sannolikt är väldigt förskönande. Vi har tidigare visar hur arkitektbyråer konsekvent väljer att skapa missvisande visionsbilder och dessa verkar följa ett liknande mönster. Man kan till exempel räkna med att fasaden blir mörkare och mindre blänkande i verkligheten. I det här fallet består fasaden dessutom till stor del av stål, vilket reagerar dåligt på smuts. På vissa bilder har man dessutom lagt in färgskiftningar i fasaden, fast att det är oklart var dessa skulle komma ifrån. Sannolikt hamnar färgen närmare det gråa stålet som ni ser på näst sista bilden i artikeln.

Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken, Stockholm. Modernistiska byggnader blir sällan riktigt så som visionsbilderna visar. Hur långt ifrån visionsbilden kommer byggnaden i Karlskrona hamna?
Munch-museet i Norge planeras att öppna 2020 och har fått mycket kritik på grund av den förskönande visionsbilden.
Byggnaden i Karlskrona kommer göras i grått stål. Här är en närbild på en Årets byggnad i Göteborg. Även från distans ser man hur det gråa stålet blivit smutsigt och ojämnt färgat efter bara några månader.

 

En sista jämförelsebild visar hur de kan upplevas från gatan. Man får ha i åtanke att den vänstra sannolikt visar en förskönad bild samt att bildkvaliteten är lägre på den högra bilden.

Sett från gatan.

Uppdatering. Förstorad lokalyta.
Dorte Mandrups förstaprisförslag innehåller 4.450 m2 lokalyta. Tyvärr uppfyller inte något av tävlingsförslagen de krav på 6.000 m2 lokalyta (LOA=golvyta) som angetts i tävlingsprogrammet. Det krävs mer än 7.000 m2 BTA (bruttoarea) till föreslagna lokalytor, inkl. ytterväggar, in- och utlastningsyta, passager, trappor, hissar, nödutgångar, ventilation, värme, el, data och toaletter med avlopp. Bengt har tidigare utgått från tävlingsförslagens storlek. Detta har inneburit att hans förslag till kulturhus blivit för litet Han har nu förstorat byggnadens lokalyta till 6000 m2 genom att bl a addera ytterligare ett våningsplan. Fasaderna har omarbetats medan fasadhöjden är densamma. Se bild nedan.

Bengt vidareutvecklade förslag

 

Please follow and like us:
Facebook
Facebook
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

15 Replies to “Alternativt, harmoniskt förslag till nytt kulturhus i världsarvet Karlskrona”

  1. Förslaget är Domus-arkitektur och saknar kreativitet. Arkitektupprorets förslag stämmer utmärkt med vad som en gång i tiden stod där.

  2. Blev helt förskräckt då jag såg det vinnande förslaget! Hur tänker man här? I vilket annat UNESCO VÄRLDSARV skulle en sådan så helt främmande från hela intentionen med världsarvet få uppföras? Så nära domkyrkan och det unika torget. Knappast i Venedig eller Rom. Jag hoppas kommunen tar sitt förnuft till fånga och anpassar kulturhuset till den unika befintliga miljön och inte säljer ut till ett nytt ”60-tals Domus” så totalt apart och helt främmande från platsens ande. Kommunen har faktiskt ett stort ansvar att förvalta den unika miljön till kommande generationer.

  3. Tråkigare förslag får man leta efter! Gillar mycket av vad ni försöker göra annars, men här ni tyvärr haft lite otur när ni försökte tänka till!

    Är det ett försök att få husen runt omkring att bli vackra? Bättre om ni hade gett förslag på hur militärhemmet, biblioteket och stars n stripes husens fasader hade kunnat “renoveras”. Lycka till nästa gång!

    1. Det är arkitekt Bengt Hellborg som har ritat förslaget gratis och på sin fritid. Förslaget är främst gjort för att väcka diskussion om hur vårt offentliga rum kan utformas och det tycker jag ändå att han lyckats med då flera större medier redan tagit upp det.

  4. Det klassiska formspråk som Bengt Hellborg väljer att använda är just ett språk. Ett språk som arkitekten troligen behärskar väl. Problemet kan bli (som så ofta med pastischer) att resultatet vid en närmare ”läsning” visa sig inte riktigt leva upp till förväntningarna. Hur väl man än behärskar den språkliga uppbyggnaden så kan de mer finstämda nyanserna gå förlorade (med dagens resurser i form av hantverk och materialval). Och än intressantare – vi använder ett språk för att vi har något att säga med det. Så vad säger förslaget… ” här står jag och gör inte en fluga förnär…”? Hur intressant är det? Å andra sidan. Det vinnande förslaget med sina (illusoriska och verkliga) förtjänster ger sas själva den i omgivningen. Gert Wingårdh bidrog i en motsvarande debatt med lite försynta påpekanden om den forskning som finns om hur människor uppfattar miljöer, att ta hjälp av. Men till syvende och sist. Arkitektur är en konstart. Den påstår något. Mot bakgrund av behov, resurser och kontext. Svårt? Javisst.

    1. Visst, nu är Bengts förslag kanske lite väl anspråkslöst för ett kulturhus. Som bostadshus hade det smält in perfekt. Det går säkert att göra det mer monumentalt om det skulle ha en chans att förverkligas.

      VI (inom Arkitekturupproret) har tjatat i flera år om att arkitekter och byggherrar borde ta del av den rikliga forskning som finns om hur människor uppfattar och mår i olika miljöer. Vi har skrivit och översatt artiklar, recenserat böcker och hållit föredragningar om detta. Vi har tagit hit föredragshållare från USA som berättat om den senaste neurovetenskapliga och miljöpsykologiska forskningen på området. Visade arkitektetablissemanget något som helst intresse för detta? Knappast.

      Att nu Gert Wingårdh hakar på och börjar tala om sådan forskning blir närmast komiskt med tanke på att hans arkitektkontor torde ha nordiskt rekord i att rita byggnader som retar upp och får folk att må dåligt. Om han faktiskt tagit del av någon forskning på riktigt och det inte bara är hans vanliga opportunistiska munväder, så tycks det snarare som att han använt forskningen för att göra precis tvärtom mot vad den rekommenderar.

      Wingårdhs kan dock rita klassiskt inspirerade byggnader också, när beställaren så önskar. Tyvärr händer det alltför sällan.

    2. Kritiken riktar sig främst mot att man vill uppföra en spektakulär, dominant byggnad som i form, färg och material helt skiljer sig från nuvarande bebyggelse, mitt inne i en kulturhistoriskt värdefull miljö. I Karlskrona, som har världsarvsstatus, är det extra viktigt att nya byggnader SMÄLTER IN och UNDERORDNAR sig den bebyggelse som faktiskt gjort att Karlskrona är ett världsarv. Ett kulturhus är väl främst avsett att upplevas från insidan och att då riskera att bli fråntagen sin världsarvsstatus genom att driva igenom detta bygge, låter för mig som att kommunpolitikerna spelar rysk roulett.

      Bor man i Karlskrona har man kanske blivit hemmablind och ser inte de värden som lockar så många turister, utan vill ha något nytt och ”häftigt”. Men turisterna kommer inte för att se ”häftiga” byggnader som de kan se på femtioelva andra stället runt om i Sverige. De kommer för att se det som är helt unikt för Karlskrona och som inte finns någon annanstans.

  5. Kan inte arkitekterna då utöva sin konstart lite privatare? Varför slakta den offentliga miljön? Vem ger dem tolkningsföreträde om vad som är vackert för ögat???

  6. Om man tittar runt torget i Karlskrona ser vi byggnader i en mängd olika stilar som barock, sent 1700-tal, tidigt 1800-tal, nyrenässans, jugend, nationalromantik, 1920-talsklassicism, 1950-tal och 1960-tal. Varje tid har avsatt sina spår och när man byggt har det varit i den då rådande stilen. Tänk om vi skulle “frusit” arkitekturen vid barocken på torget i Karlskrona, det hade väl inte varit så kul. Det är variationen av stilar på torget och i staden i övrigt som är spännande och ger liv åt staden. Varje tid måste få ge sina avtryck i en levande stad och arkitekturen kan inte låsa fast sig vid att göra pastischer av forna tiders byggnader. Självklart skall vi inte göra om misstagen från 50- 60-talen “när Domus kom till stan” och då flera fina hus från slutet av 1800-talet revs i Karlskrona, men det är det inte fråga i detta fallet. Man kan alltid diskutera om just det vinnande förslaget var det bästa, men jag anser att ett nybygge måste ge ett avtryck av sin tid.

    1. Varför då bygga en pastich av ett Tempohus från 60-talet. Arkitekturen censurerades för 100 år sedan mer eller mindre i hela världen och det behövs ögonöppnare för att bryta “smakeliten”s monopol. I Stockholm har därför förslagen till stadsbiblitek och Nobelcenter avvisats och det skulle inte förvåna om det går likadant här på torget i Karlskrona. Censuren har hindrat arkitekturen att förändras och utvecklas och saknar idag männsklig skäl och sann konstnärlighet.

  7. Sila mygg och svälja kameler…
    En bostadsrättsförening i en närbelägen byggnad ansökte nyligen om att få glasa in sina balkonger men fick avslag i januari 2019 med motiveringen :

    ”En inglasning av balkonger med sluttande takkonstruktion skapar en kubisk form med, som är främmande i byggnadens gestaltning”
    ”En hög byggnad som denna, som är väl exponerad, kräver stor omsorg gällande de arkitektoniska värdena”, skriver tjänstemännen i beslutet. (sydostran.se)
    Samma tjänstemän hyllar den nu föreslagna byggnaden…

  8. Att låta den vinnande lådarkitekturen vanställa denna unika plats är ett hån mot kulturmiljön och alla dess förkämpar. Alternativförslaget liknar som någon påpekade mer ett klassiskt bostadshus och är nog lite väl anonymt för ett kulturhus. Detta bör kanske snarare ha en tydlig egen identitet, men som inte får slå ihjäl de karaktärsbyggnaderna på torget.

    Jag skulle dock särskilt vilja framhålla en arkitektonisk detalj i alternativet som stör ögat. Hörnkedjan (stapeln av kvaderblock som infattar byggnadens hörn) är väldigt schematiskt utformad och förefaller “påklistrad” – den borde inte bryta igenom fönsterbröstningen utan vila på fönstergesimsen. Allra viktigast dock: om hörnkedjan ska infatta även den rusticerade bottenvåningen måste de horisontella liggfogarna mellan blocken linjera med varandra ända ut i hörnet. Då får byggnaden en trovärdig klassisk arkitektur och det är ju viktigt, eller hur?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.