2010-talets rysligaste rivning. Hur Fojab förstörde ett helt kvarter i Kristianstad.

Låt oss aldrig glömma hur arkitektbyrån Fojab lät förstöra stora delar av det anrika rådhuskvarteret i Kristianstad häromåret. Sveriges troligtvis största rivning av kulturhistorisk arkitektur under hela 2000-talet skedde av FOJABs arkitektbyrå i Kristianstad år 2014 när nästan ett helt kvarter med fantastiska 1800-talsbyggnader förintades i ett svep. Några fasader sparades utåt gatorna, men allt bakom fasaderna revs bort och några byggnader ersattes av modernistiska lådor. 200 år av kulturhistoria sveptes bort för all framtid. Idag har innandömet ersatts av en enorm glaslåda. Två 1800-talshus revs dessutom helt och hållet, men också en vacker fasad i nyrenässans som tillhörde rådhuset. Provocerande nog prisades hela rivningen år 2015 som Årets bygge (klickbar länk)

Rivningen av nyrennäsansfasaden i Kristianstad.
Rivningen av nyrennässansfasaden i Kristianstad.

FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshysterin!
Ni har väl inte missat vår Facebookgrupp med namnet FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshysterin (klickbar länk). Vi i Arkitekturupproret tycker det är viktigt att lära ut om rivningshysterin till nästa generation. Hur många ungdomar vet idag att Sveriges städer en gång i tiden var mycket vackrare än idag? För att kunna stoppa ytterligare rivningar under 2000-talet är det viktigt att aldrig glömma rivningshysterin. Alla dessa sorgliga före- och efterbilder som ständigt passerar förbi i våra grupper bör sparas någonstans som dokumentation och en hemsida är på gång här: http://www.arkitekturupproret.se/rivningar/. Vi vill visa att så gott som alla ersättningsbyggnader blivit fulare än det som revs och samla bildbevis på att de svenska städerna var vackrare förr.

Två 1800-talsbyggnader ersattes av en ful låda.
Två 1800-talsbyggnader ersattes av en ful låda.

Vi har tidigare berättat om hur Fojab vill förfula Lunds vackra och välbevarade s.k. kulturkvadrant. Fojabs arkitektbyrå som drev igenom rivningar istället för renoveringar går sedan förstörelsen av rådhuskvarteret under smeknamnet SkojAB i byggnadsvårdskretsar, men har under senare år också kallats för Mut-AB efter de mutskandaler som har gjort byrån ökänd. Läs om hur “Fojabs VD fälldes för mutbrott” och hur han till slut dömdes till två års fängelse. Fojabs namn dyker allt oftare upp när det gäller förfulningar av stadskärnorna och i Lund släpptes nyligen den oroade nyheten om att Fojab har blivit någon form av hovarkitekt för universitetets historiska byggnader, se FOJAB bidrar till bevarandet av betydelsefulla byggnader i Sverige:

Fojab kallar sig för bevarare. Låt oss aldrig glömma rivningen av rådhuskvarteret.
Fojab kallar sig dock själva för bevarare. Låt oss därför aldrig glömma rivningen av rådhuskvarteret.

Det är nu med stor oro för Lunds historiska bebyggelse som vi vill återpublicera nedanstående blogginlägg. Det publicerades ursprungligen 2013-09-14 av nätverket “Stockholm Skyline” och återpubliceras här efter tillstånd.

Kristianstads arkitektoniska bottennapp

Just nu pågår en tävlan i Sverige om att bygga om våra stadskärnor. Stockholm har långtgående och tillika tråkiga planer på att få Stockholm City att jäsa på höjden med någon form av ”osynlig” lådarkitektur. Kristianstad har redan genomfört moderniseringar med resultat att kulturvärden sopats undan och det som tillkommit skapat minusvärden för framtiden. Anders Almér har tittat närmre på utvecklingen:

Denna bild visar hur lite som återstår av kvarteret. Bara några av fasaderna skonades.
Denna bild visar hur lite som återstår av kvarteret. Bara några av fasaderna skonades.

”En fästning hade staden varit och en militärstad förblev den, även sedan det mesta av fästningsvallarna raserats och lämnat plats för breda och skuggrika bulevarder. En stad, över vilken dess invånare yvdes, där aristokratiska officerare skramlade med sina sablar på de knaggliga gatorna och dit sköna och högförnäma unga damer från de stora godsen från halva provinsen färdades i spann för att vid de stora assembléerna tråda dansen med guldsmidda, hästsvansprydda, sporrklirrande löjtnanter. I den staden låg nämligen världens största artillerriregemente, det från slagen vid Grossbeeren och Dennewitz berömda Cardellska.”

En enorm låda tornar idag upp bakom fasadskalet.
En enorm låda tornar idag upp bakom fasadskalet.

Beskrivningen av Kristianstad, för det är den staden det handlar om, är hämtad ur Gustaf Hellströms roman ”Snörmakare Lekholm får en idé”. Boken kom ut 1927 som i sin handling beskriver en förskjutning i det svenska klassamhället. Artilleriregementet flyttade 1994 till Hässleholm och avvecklades år 2000. Kristianstad är inte heller residensstad längre. Det är Malmö för det nya Skåne län.

Kan värderingar från ett stor förflutet leva kvar långt efter att det som skapade grunden för dessa värderingar, försvunnit? Vi kan nog hitta flera exempel på det om vi tänker efter.

Rivningen av ett vackert 1800-talshus i kvarteret. Tack Fojab!
Rivningen av ett vackert 1800-talshus i kvarteret. Tack Fojab!

Kan de attityder som den politiska eliten i Kristianstad har, vara en effekt av någon kvardröjande känsla från det förflutna. Det går naturligtvis inte att bevisa. Men varifrån kommer den inställning som man uppvisar att i stort sett upphäva politiken och att alla partier ställer sig bakom stora beslut. Det är en inställning till dem man är satta att styra över som inte riktigt hör hemma i vår tid. Man har beslutat utan större diskussion om en arena som går med stora underskott, man lobbade hårt för att få en galleria (Edit: också ritad av Fojab) som nu visar en fasad som gör den till en av Sveriges fulaste byggnader och så vill man dessutom genomdriva en plan för ytterligare ett köpcentrum.

Nyproduktion i gamla stan i Kristianstad. En galleria som inte behövdes.
Nyproduktion i gamla stan i Kristianstad. En galleria som inte behövdes. Även den ritad av Fojab

Men kanske visar man i denna kvardröjande känsla av exceptionalism som fransmännen brukar prata om, tydligast, i det ombyggda rådhuset. Ett gammal fint kvarter som nu ser ut att växa inifrån och svälla ut över takåsarna. ”Avsikten var att bryta upp kvarteret” deklarerade kommunen på sin hemsida, nu ändrat till: ”Kvarteret bryts i stället upp med en modern byggnad, som förhåller sig till de äldre”. I sig en obegriplig mening men frågan man ställer sig är varför kvartet skall brytas upp. Vad ligger det för värde i det? För att en ”modern byggnad förhåller sig till de äldre byggnaderna? Ja men hur och varför? Kvarteret ingår i en stadsplan från 1600 talet. Varför skall man bryta upp den? Det är lika missriktat som konstnärer som når berömmelse för att de provocerat i något sammanhang utan att tillföra något annat. De omfattande rivningarna av kvarteret skulle läkas samman med moderna tillägg. En väl utförd nyrenässansfasad bröts samtidigt bort.

Rivningen av nyrenässansfasaden och den nyproducerade betongfasaden är en modernistisk provokation.
Rivningen av nyrenässansfasaden och den nyproducerade betongfasaden är en modernistisk provokation.

Det man nu kan se, då projektet står i det närmaste färdigt, är ett arkitektoniskt missgrepp av oanat slag. De förfulande lågbudgetlådor som placerats i kvarterets mitt är ytterst stötande. Resultatet visar prov på bristande respekt visavi kvarterets historiskt värdefulla arkitektur.

Verkligt resultat från gatuperspektiv. En blågrå byggnad som samspelar illa med ursprungsarkitektur och taklandskap. Den skapar snarare ett tryck nedåt och gör kompositionen klumpig och rå.
Verkligt resultat från gatuperspektiv. En blågrå byggnad som samspelar illa med ursprungsarkitektur och taklandskap. Den skapar snarare ett tryck nedåt och gör kompositionen klumpig och rå.

En uppgift som denna ställer stora krav på beställare och arkitekt men resultatet visar tyvärr, allt för tydligt, att man i detta fall inte levt upp till dessa. Var tog omsorgen och kunskapen vägen som tidigare gett staden en så stark arkitektonisk attraktionskraft?”

Föreställningen om att industriarkitektur inte skadar vyer och enskilda objekt är vida utbredd och iscensatt i våra städer idag. Kristianstad har nått ytterligare ett bottennapp i tävlingen om att skapa en mer ”modern” stadsbild.
Föreställningen om att industriarkitektur inte skadar vyer och enskilda objekt är vida utbredd och iscensatt i våra städer idag. Kristianstad har nått ytterligare ett bottennapp i tävlingen om att skapa en mer ”modern” stadsbild.

Anders Almér
www.urbantlokalt.se
Mer information och bilder kan ses hos Kristianstad kommun här
Kristianstad kommun har passat på att dokumentera rivningen och publicerat detta på Flickr, här

FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshysterin!
Gå med i Facebookgruppen FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshysterin (klickbar länk). Vi i Arkitekturupproret tycker det är viktigt att lära ut om rivningshysterin till nästa generation. Hur många ungdomar vet idag att Sveriges städer en gång i tiden var mycket vackrare än idag? För att kunna stoppa ytterligare rivningar under 2000-talet är det viktigt att aldrig glömma rivningshysterin. Alla dessa sorgliga före- och efterbilder som ständigt passerar förbi i våra grupper bör sparas någonstans som dokumentation och en hemsida är på gång här: http://www.arkitekturupproret.se/rivningar/. Vi vill visa att så gott som alla ersättningsbyggnader blivit fulare än det som revs och samla bildbevis på att de svenska städerna var vackrare förr.

Gå med i Facebookgruppen "FÖRE OCH EFTER - Låt oss aldrig glömma rivningshyterin".
Gå med i Facebookgruppen “FÖRE OCH EFTER – Låt oss aldrig glömma rivningshyterin”.
Please follow and like us:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.