Rivningshysterin verkar aldrig ta slut i Sverige

Karlstads kommun har hamnat i blåsväder då de planerar att låta avverka 175 år gammal skog och riva fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader på anrika Månsberget till förmån för ett köpcentrum. I den lilla staden Lindesberg i Örebro län planeras rivning av fyra hus, varav två vackra villor från tidigt 1900-tal, för att bygga höghus med upp till 8 våningar. Och Atrium Ljungberg vill riva flera sekelskifteshus i Nacka för att bygga bostäder, trots att villorna hade kunnat stå kvar i ett nytt bostadsområde.

Kulturhistoriska byggnader försvinner i Karlstad

Olav Thon Gruppen vill bygga köpcentret på den nedre bilden, och därmed riva anrika Månsgården och tre andra gamla hus.

Olav Thon Gruppen är Norges största privata fastighetsbolag som äger 79 köpcentrum i Norge och 10 i Sverige. Sammanlagt äger de 450 fastigheter, däribland 60 hotell. Tydligen räcker detta dock inte för dem, då de nu har ögonen på Månsberget i Karlstads kommun. Ångesten över att det finns en yta med värdefull skog och gamla byggnader låter dem uppenbarligen inte sova om nätterna. Denna vakna tid i morgondimmans kreativa atmosfär spenderar de istället med att konstruera det vidrigaste, mest respektlösa åbäket vi någonsin sett, för ett till tomt köpcentrum är precis vad det här området behöver, trots att det redan finns ett i närheten och trots att många klagat på att Karlstads stadskärna håller på att dö på grund av att affärer flyttar till de stora köpcentren utanför staden. Detta påminner om när Kungälvs kommun i fjol började anställa feriearbetande ungdomar för att väcka liv i Västra Gatan, som politikerna dödat genom att tillåta bygget av Kongahälla Center dit i princip alla affärer numera har flyttat.

Månsgården har en anrik historia, den har ägts av samma släkt sedan 1934. När beslutet om att anlägga handelsplats på Månsberget gick igenom i kommunen år 2021 röstade 31 kommunpolitiker för (C, L, M, KD och SD) och 30 emot (MP, V och S). Förslaget antogs alltså med minsta möjliga majoritet. Om byggplanerna förverkligas rivs Månsgården och tre andra gamla byggnader. Möjligheten att flytta Månsgården istället för att riva har diskuterats. Men i så fall skulle återigen en bit kulturhistoria behöva flytta på sig för att “släppa in samtiden” i form av ett totalt onödigt skrytbygge, vilket jag anser är förkastligt.

Särskilda naturvärden på Månsberget

Naturskyddsföreningen skriver följande om Månsberget:

“Detaljplanen innebär att skog som är i genomsnitt 175 år gammal förstörs, vissa tallar är 245 år. Skogen har höga naturvärden med nyckelbiotoper och flera rödlistade arter. Skogen har också ett rekreationsvärde och området ligger inom riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området omkring Månsberget är redan exploaterat med köpcentran och handel. Månsberget är den sista orörda delen och utgör en nödvändig grön bro mellan naturen i Hammarö och övriga Värmland.”

Naturskyddsföreningen och Kristinehamns kommun överklagade beslutet om detaljplanen, men överklagan avslogs av Mark-och Miljödomstolen. Naturskyddsföreningen tänker nu överklaga till Mark-och Miljööverdomstolen, som är det sista hoppet. En namninsamling med över 21 000 underskrifter, skapad av Värmlands Fältbiologer, kräver att skogen bevaras. Skogen innehåller så kallade nyckelbiotoper, det vill säga arter som är särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden. Endast 2% av Sveriges skogar klassas som nyckelbiotoper.

Månsbergets skogar är klassade som nyckelbiotoper, något som endast 2% av Sveriges skogsområden kan skryta med. Men Olav Thun-gruppen bryr sig inte om detta, och nu hotas denna unika miljö av planerna för ett onödigt köpcentrum. Foto: Julia Westergren

Lindesbergs kommun vill förinta flera vackra villor från tidigt 1900-tal för att bygga höghus

De rivningsghotade husen Ljungagården och Magnehill. Bild: White Arkitekter

Lindesbergs kommun i Örebro Län planerar att bygga 100 nya bostäder på en plats där det idag står fyra hus från tidigt 1900-tal. De vackra och värdefulla villorna Ljungagården och Magnehill hotas av rivning om planerna går igenom. Hembygsföreningen i Lindesberg sätter sig inte upp emot planerna och menar att husen inte är så värdefulla som kulturmiljöanalysen framhåller.  Kommunen anser självklart att deras egna bostadsbolag LIFO/FALAB ska få bygga hus upp till 8 våningar. Ett alternativ hade varit att bygga hus som anknyter till de befintliga husen, men detta är för mycket begärt och i princip förbjudet i dagens Sverige, så tyvärr kan vi nog inte förvänta oss annat än “flexibla samtidsavtryck” eller något dylikt av TON Arkitekter, som nu gjort en illustration för förslaget.

Siktstudie av platsen där nybygget planeras. Byggnaderna redovisas som volymer, detta är alltså inte en officiell visionsbild. Bild: TON Arkitekter

Lindesbergs kommun skriver på sin hemsida att “Bebyggelsen ska utformas med hänsyn till närliggande bebyggelse och de kulturmiljövärden som finns i närområdet, både gällande material och form/struktur.” Samtidigt skriver de även att: Planförslaget strider delvis mot gällande översiktsplan för Lindesbergs kommun och upprättas därför med ett utökat förfarande. Planförslaget bedöms innebära en betydande miljöpåverkan i den betydelsen som avses i lagen och innehåller därför en miljökonsekvensbeskrivning.” 

Det återstår att se hur det blir med dessa planer, men huruvida utformningen verkligen kommer att anpassas till närområdet är ytterst tveksamt.

Atrium Ljungbergs avskyvärda planer i Nacka

Atrium Ljungberg har tyvärr ofta nämnts i AU-sammanhang. Deras destruktivitet när det gäller kulturvärden saknar i princip motstycke i den svenska byggnadsindustrin, i alla fall när det gäller Sickla. Detta fastighetsbolag skryter högljutt på sin hemsida om hur det vill “utveckla levande stadsmiljöer” där “alla människor väljer att vara”. Samtidigt verkar de anse att denna vision fullt oproblematiskt kan gå hand i hand med kulturmarodör-verksamhet, då de nu planerar att riva tre sekelskiftesvillor på Sjötorpsvägen i Sickla i Nacka kommun utanför Stockholm. Konstantinos Irina, en lokal kommunpolitiker i Nacka, är väldigt engagerad i bevarandet av värdefulla hus och har skrivit ett blogginlägg om samt skapat en namninsamling mot rivningarna. Den gula schweizervillan med sina kakelugnar och historiska arkitektur anses som särskilt värdefull.

Den gula schweizervillan i Sickla.

“Gula schweizervillan har använts som hyreshus för arbetare och tjänstemän vid industrierna som har funnits i Sickla. Den måste vara kvar så att även kommande generationer påminns om Nackas industrihistoria med villasamhällen längs med Saltsjöbanan. Atrium Ljungberg skulle lätt kunna integrera sekelskiftsvillan i planerade bebyggelsen som man även gör med villa Agneshill och villa Tomtebo. Så skapas en mer blandad bebyggelse och trivsammare miljö.”

-Konstantinos Irina

Nacka kommun planerar att bygga 600 bostäder i området som kallas Sodafabriken. Arkitekturmässigt är visionsbilden relativt respektfull när det gäller husens utformning, i alla fall om man jämför med andra projekt som Atrium Ljungberg för tillfället utvecklar i Sickla (exempelvis det 23 våningar höga Sicka station, ritat av Kanozi Arkitekter). Men rivningarna av de gamla husen är i vilket fall som helst totalt omotiverade. Det så kallade Atlashuset har redan börjat rivas och schweizervillan står näst på tur, tillsammans med två andra sekelskifteshus.

Schweizervillan i Sickla med sina vackra detaljer, kakelugnar och burspråk riskerar att försvinna om Atrium Ljungberg får bestämma.
Preliminär visionsbild för Sodafabriken i Sickla.
Tyvärr förfulas Sickla i rasande fart och Atrium Ljungberg har en stor del i detta. Det nya stationshuset med 23 våningar är ritat av Kanozi Arkitekter på beställning av byggherren Atrium Ljungberg.

Jag håller fullt med alla som är förfärade över rivningsplanerna i Sickla och skulle vilja uppmana alla AU:s följare att skriva på namninsamlingen  HÄR!

 

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

Författare: Milou Ohánovits

Läkarstudent som älskar konst, estetik och skönhet i alla dess former. Född i Budapest, uppvuxen i Kungälvs kommun (sedan 9 års ålder) och bor och studerar i Stockholm. Gotiken är min absoluta favorit-epok inom arkitekturen, tätt följt av jugend/art noveau. Sedan 2022 även prisutdelare och konferencier på Kasper Kalkon-galan.

3 svar på ”Rivningshysterin verkar aldrig ta slut i Sverige”

  1. Det är märkligt,att den socialnazistiska förintelsen av vårt land byggnadsarv fortsätter,samtidigt som gatorna håller på att bli krigszon.
    Politikerna i byggnadanämnderna släpper igenom vad som helst för att visa, att de inte skall stå i vägen för “ut-
    vecklingen”, i själva verket avvecklingen av vårt land.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.