Ny studie: Så bygger man en attraktiv stad

Behovet av nybyggnation är idag mycket stort i de flesta svenska städer. Men hur påverkar dagens nyproduktion bilden av våra städer? Och hur ska man bygga för att stärka en stads varumärke och locka besökare? Dessa frågor besvaras i ett helt nytt examensarbete från Handelshögskolan i Göteborg.

Resandet i världen ökar och turistnäringen är idag en viktig del av många städers ekonomi. Men hur ska man designa den byggda miljön för att stärka en stads varumärke? Bilden visar Feskekôrka i Göteborg, som trots att den kanske inte är lika välbesökt som det pittoreska Haga Nygata blivit en ikonbyggnad för staden.

Här följer en sammanfattning av kandidatarbetet som är skriven av studenterna själva. Studien utgår från Göteborg men slutsatserna är generella och därmed användbara för alla städer. För en djupare förståelse samt fullständiga referenser rekommenderas att man läser arbetet, kallat “Fasadens betydelse för staden”, i original (KLICKA HÄR FÖR LÄNK)

I takt med att resandet i världen fortsätter öka så blir turistnäringen också en allt viktigare del av många städers ekonomi. Bara i Göteborg beräknas besöksnäringen skapa tusentals jobb och ge staden viktiga inkomster. Det är därför förståeligt att Göteborg, liksom de flesta andra städer, lägger ner pengar och energi på att marknadsföra sig som stad och turistort. Samtidigt är behovet av nybyggnation stort, vilket kommer påverka stadens karaktär och hur den uppfattas. Senast Sverige stod inför en liknande bostadskris var under 1960-talet. Denna gång introducerades miljonprogrammet, vilket reducerade bostadskrisen. Samtidigt revs stora delar av stadskärnan och den bebyggelse som ersatte har i efterhand bland annat fått kritik för sin exteriöra arkitektur. Det finns dock tvivelaktigheter om hur mycket lärdomar som skett från denna tid. En pågående debatt i media vittnar om att det finns ett missnöje även med dagens nyproduktion, något som även har bekräftats av tidigare studier. Bostadsbristen gör det enkelt att sälja lägenheter som produceras, vilket reducerar industrins incitament att utmana sig själv. Invånare och en besökare konsulteras sällan angående deras preferenser angående den exteriöra arkitekturen. På detta sätt skiljer den sig från i princip alla andra varor, så som till exempel bilar eller kläder, där företag aktivt försöker tillfredsställa användaren.

Nyproduktion i Halmstad. Hur mycket har vi lärt oss från det kritiserade miljonprogrammets tid?

Att se staden som ett varumärke 
I arbetet har vi utgått från perspektivet city branding, eller place branding, som innebär att man applicerar marknadsföringsteori, som från början var utformad för varor och produkter, på städer. Man betraktar helt enkelt staden som ett varumärke. Detta har blivit ovärderligt som ett sätt för städer och platser runt om i världen att differentiera (särskilja) sig i takt med att konkurrensen mellan olika platser växer. Framgångsrika varumärken har, förutom en produkt som möter de funktionella kraven från konsumenterna, även adderade värden som möter deras psykologiska behov. Dessa adderade värden, även kallat för mervärde, kan bland annat skapas genom att den byggda miljön bidrar till positiva känslor och associationer. Marknadsföringsteori utgår alltid från slutkunden, vilket i det här fallet skulle vara alla som upplever staden eller platsen.

Den byggda miljöns design har stor betydelse för hur en stad uppfattas. Ända sedan Bilbao byggde Guggenheimmuseet i slutet av 90-talet, vilket genererade stor uppmärksamhet och tros ha bidragit till en ekonomisk uppgång, har de flesta städer försökt återupprepa detta. Man söker den så kallade Bilbao-effekten genom att uppföra enskilda ikonbyggnader, ofta även kallat landmärken. Få städer, om någon, har dock lyckats återupprepa detta, vilket bland annat kan bero på att många försöker urskilja sig på ungefär samma sätt. I vår studie har vi därför velat komplettera denna strategi som verkar dominera idag genom att behandla samlingar av bebyggelse, i det här fallet gator, som en helhet.

År 1997 byggde Bilbao Guggenheimmuseet, som genast omtalades på grund av sin arkitektur. Byggnaden är idag ett turistmål och anses ha bidragit till en ekonomisk uppgång för staden. Ända sedan detta byggdes har många städer eftersökt Bilbao-effekten, det vill säga man söker uppmärksamhet genom att uppföra enskilda spektakulära byggnader. Svenska exempel på detta kan sägas vara Turning Torso i Malmö eller Karlatornet i Göteborg. Men ska man verkligen urskilja sig genom att göra som alla andra?

För att få en djupare förståelse för hur människor upplever olika typer av design har vi även använt oss av forskning inom miljöpsykologi. Genom befintliga vetenskapliga studier inom dessa två fält har vi lyckats identifiera ett antal attribut som viktigare för att ett byggt område ska uppfattas som estetiskt tilltalande, eller vackert. Dessa är en känsla av småskalighet, en balans mellan enhetlighet och variation, detaljrikedom, traditionell stil, originalitet, ett lokalt uttryck och färgrikedom.

Fem olika miljöer undersöktes
Vi har valt att via en enkät undersöka vad människor anser om fem olika gator i Göteborg, som alla representerar olika typer av estetik. Dessa gator är Styrfarten, Mellangatan, Vegagatan, Storgatan och Teatergatan. Respondenterna fick värdera miljöerna utifrån de identifierade attributen, hur vackra miljöerna uppfattades samt om de själva skulle önskar vistas på platsen och viljan att visa upp det för turister. Miljöerna har värderats på en skala från 1 till 7. Det ska tilläggas att även om undersökningen har utgått från Göteborg så är tanken att slutsatserna ska vara generella och därmed applicerbara på alla städer.

Gata 1: Styrfarten
Styrfarten, som kan ses på bilden nedan, tillhör den relativt nybyggda stadsdelen Eriksberg, på Hisingen. Målet här var att hitta en representant för typiskt nutida arkitektur.

Gata 2: Mellangatan
Mellangatan anses vara en av de mest välbevarade gatorna i stadsdelen Haga och är en sidgata till det populära turiststråket Haga Nygata. Vi ville här få med en gata som innehöll landshövdingehus, vilket är en byggnadstyp som är karaktäristisk för många områden i Göteborg. Gatan innehåller också många av de attribut som enligt vår teori ska vara eftertraktade.


Gata 3: Vegagatan

Vegagatan ligger i Olivedal, relativt nära Mellangatan. Området bestod tidigare till stor del av landshövdingehus, vilka revs under 60-talet för att ersättas med nuvarande bebyggelse. Tanken var att få en representant för den arkitektur som byggdes under det så kallade miljonprogrammet och som i efterhand fått kritik för sin exteriöra arkitektur.

Gata 4: Storgatan
Denna gata korsar Göteborgs paradgata Avenyn och får representera den stenstad som byggdes kring sekelskiftet och som är så vanlig i denna del av Göteborg.


Gata 5: Teatergatan

Gatan korsar tidigare nämnda Storgatan och ligger parallellt med Avenyn. Teatergatan har nyligen genomgått en större satsning där bland annat flera byggnader designade av Sveriges kanske just nu kändaste arkitekt Gert Wingårdh tillkommit. Tanken med Teatergatan var att få in blandad bebyggelse där arkitektur från olika tidsepoker i olika stilar ger en stor variation. Här finns såväl stenhus från samma epok som Storgatan, bebyggelse från samma epok som Vegagatan samt mer nutida bebyggelse.


Hur vackra upplevdes de olika gatorna?

Storgatan var den som upplevdes som vackrast med ett betyg på 6,61, tätt följd av Mellangatan på 6,31. Trea kom den blandade bebyggelsen på Teatergatan med 3,75. Noterbart här är att det enbart är miljöerna med helt traditionell bebyggelse som fick ett betyg över medeltalet, som i detta fallet var 4,0, och därmed uppfattas som mer vacker än ful. Detta stämmer väl med vår teoretiska bakgrund. Bland annat var slutsatsen i en studie från Kungliga Tekniska Högskolan att det enbart var den traditionellt byggd miljön som tillfredsställde de identifierade preferenserna rörande exteriör arkitektur. Lägst betyg fick Vegagatan med 1,43, trots att det gått 40-50 år sedan byggnaderna uppfördes. Detta talar mot det vanliga antagandet att skönhet enbart är kulturellt betingat och något som varierar över tid och att människor lär sig att uppskatta arkitektonisk estetik efter till exempel några decennier. Det ska också sägas att även om byggnadernas estetik har ett för sin tid väldigt typiskt uttryck, så har det uppförts byggnader i liknande modernistisk stil sedan ytterligare några decennier tillbaka utan att de vunnit allmänhetens gunst. Detta går även väl ihop med den teori inom miljöpsykologin som betonar att skillnaderna mellan vad människor finner attraktivt är små och att det varierar mycket lite över tid. Det ökar också incitamenten för att förstå hur man skapar estetiskt tilltalande miljöer och vilka attribut som efterfrågas i den byggda miljön.

Tabellen visar hur vackra respektive fula de olika områdena uppfattades. Där 1,0 är att beteckna som mycket ful och 7,0 som mycket vacker. 4,0 är ett medelvärde och därmed att betrakta som neutralt. Enbart två områden ansågs här vara mer vackra än fula.

Vilka attribut gör då att ett område uppfattas som estetiskt tilltalande?
Vi kunde genom deskriptiv analys bekräfta att flera av de på förhand identifierade attributen påverkar hur vackert ett område uppfattas. Det enda attributet som vi inte kunde bekräfta som viktigt var småskalighet. Delvis kan detta ha berott på respondenternas svårighet med att förstå uttrycket. De attribut vi kunde bekräfta var därför:

Balans mellan enhetlighet och variation
Ett område bör innehålla en balans mellan komplexitet och enhetlighet. För mycket variation kan leda till ett kaotiskt intryck medan ett alltför enhetligt område kan uppfattas som tråkigt.

Detaljrikedom
Mycket detaljer värderas generellt högt. Samtidigt är det viktigt att detaljerna ser välgjorda ut och inte är alltför utstickande, då det senare kan leda till ett negativt intryck.

Traditionell stil
Enligt tidigare forskning så föredrar människor generellt traditionellt byggda miljöer. Här var det enbart två miljöer vars uttryck uppfattades som generellt uppfattades som mer traditionella än nutida, det vill säga fick över medeltalet 4,0. Dessa var Storgatan med 6,42 och Mellangatan med 6,32, vilket också ligger nära hur vackra gatorna uppfattades. Ingen av de övriga miljöerna, som alla ansågs ha ett mer nutida eller modernistiskt intryck, ansågs särskilt vackra då ingen nådde upp till medeltalet 4,0.

Originalitet
Tidigare studier indikerar att traditionell arkitektur anses vara mest originell, medan dagens nyproduktion uppfattas som likartad och utan detaljer som gör den unik. Detta mönster var återkommande även i vår enkät. Originalitet värderas också som något positivt, där ett vanligt eller alltför anonymt uttryck ses som något negativt.

Anknytning till platsen
Att byggnader ger en stark känsla av lokal identitet har visat sig vara av stor betydelse. En känsla av att platsen är speciell, att den inte kunde vara var som helst. Att respektera historisk form, stil och material uppfattas generellt som mycket viktigt. Att ta hänsyn till stadens arkitektoniska särprägel kan också vara ett sätt att särskilja sig från andra städer, vad man inom marknadsföringsteori kallar för att differentiera sig. Man kan säga att grunden för mycket av dagens resande beror på att vi vill konsumera kulturella olikheter. För att vara konkurrenskraftig behöver man, utöver att ha lockande erbjudanden, också ha en distinkt och svår-imiterbar position i konsumentens sinne. En stad, eller ett varumärke, kan inte ha samma position som en annan stad redan har. Göteborg kan inte ta samma mentala position som Paris eller New York, utan bör istället använda sin lokala särprägel till sin fördel. Vår studie visar också att ett lokalt uttryck föredras framför ett globalt.

Färgrikedom

Skalor i vitt, svart och grått värderas sällan särskilt högt bland lekmän. Färgrikedom uppskattas generellt, där ljusa och varma färger föredras. Samtidigt är det viktigt att färgerna inte är alltför starka eller skrikiga, då det kan uppfattas negativt.

Ett exempel på bebyggelse som innehar de identifierade attributen är Gamla Stan i Stockholm. Attributen skapar positiva känslor och associationer vilket ger ett mervärde för slutanvändaren. Samtidigt behöver inte byggnader inneha samtliga attribut för att anses attraktiva, men det verkar finnas en korrelation mellan hur många av attributen bebyggelsen innehar och hur vacker den uppfattas.

Hur vacker en gata uppfattas påverkar starkt viljan att vistas där
Genom statistisk analys fann vi en mycket tydlig korrelation mellan hur vacker ett område uppfattas och viljan att vistas på platsen, liksom att visa upp området för en turist.

Inom marknadsföringsteorin används ofta begrepp som autenticitet och förtrollning för att beskriva hur attraktiv ett varumärke eller en produkt uppfattas. De gator som uppfattas som mest autentiska är Teatergatan och Mellangatan, vilket bland annat kan förklaras genom att de upplevdes som lokala och traditionella, snarare än globala och nutida. Det verkar också finnas en bibehållen förtrollning till dessa platser. Antagligen för att de inte råkat ut för några negativa kognitiva intrång, något som kan förstöra autenticiteten.

Teatergatan blir i detta perspektiv ett intressant exempel, för här har tidigare gammal bebyggelse liknande den på Storgatan delvis bytts ut mot modernare byggnader. Detta har skett i olika etapper vilket skapat ett område med många olika stilar. Dessa nybyggnationer verkar ha lett till att Teatergatans varumärke har tappat en stor del av sin förtrollning. Trots att stora delar av gatan är från samma epok som den så omtyckta Storgatan så är detta nu ett område som man är likgiltig till att visa upp eller vistas i. Ett alltför stort fokus på enskilda byggnader kan alltså leda till att en gata förlorar sitt mervärde. Vill man att ett omtyckt område ska fortsätta uppskattas av befolkningen är det viktigt att att anpassa nybyggnation efter sin kontext. Detta förutsatt att området tidigare uppfattades som vackert.

Många städer väljer idag att förtäta befintliga områden. Ska man då anpassa eller kontrastera? Bilden ovan visar Teatergatan i centrala Göteborg. Trots att gatan innehåller mycket bebyggelse från samma epok från den så populära Storgatan, så har blandningen mellan olika stilar gjort att människor nu är likgiltiga till att visa upp eller vistas på platsen.

Att utgå från betraktarens ögon
Ett begrepp som ofta används inom såväl marknadsföring som inom arkitektur är autenticitet, alltså äkthet. De olika lärorna har dock olika syn på hur autenticitet skapas. Att utgå från en mer marknadsföringsteoretisk utgångspunkt för hur autenticitet och förtrollning skapas, där det i större mån tillåts att bygga även på traditionell grund kan komma i konflikt med den syn som idag finns inom arkitektkåren där varje tidsepok har ett sant arkitektoniskt uttryck som är typiskt för just denna, och enbart denna, epok. Det ska dock sägas att en utgångspunkt som syftar till att skapa ett mervärde genom att tillfredsställa de identifierade preferenserna inte behöver innebära att nya arkitektoniska uttryck inte kan frodas. Dels finns, även vid införande av samtliga attribut vid nybyggnation, fortfarande ett mycket stort handlingsutrymme och möjlighet till en stor mängd arkitektoniska uttryck. Ett område behöver inte heller nödvändigtvis innehålla samtliga attribut för att uppfattas som estetiskt tilltalande, även om det finns ett samband mellan hur många av dessa attribut ett område har och hur attraktivt det uppfattas. Man kan alltså välja att utesluta olika attribut beroende på vilka man anser passa bäst i olika fall och sammanhang.

Det finns också ett antal arkitekter som genom historien har lyckats med att vara genuint nyskapande samtidigt som de tilltalar såväl en bred allmänhet som den bildade arkitektkåren, där svenska exempel kan sägas vara Ralph Erskine och Jens Arnfred. Samtidigt utgör dessa lyckade exempel totalt sett en mycket liten del av kåren; alla lyckas helt enkelt inte med detta. Det kan därför diskuteras hur stor vikt det bör läggas vid att tillfredsställa arkitektkårens preferenser då denna utgör en högst begränsad del av slutanvändarna. I grunden handlar det om huruvida tyngdpunkten bör ligga på gestaltaren eller betraktaren. Inom marknadsföringsteori är utgångspunkten alltid betraktarens eller slutkundens, vilket också är en av anledningarna till detta arbetes relevans.

Ett alternativt synsätt är att betrakta arkitekturens förmåga att spegla sin tid som en biprodukt, och inte nödvändigtvis som något som behöver aktivt tolkas eller eftersträvas. Detta skulle innebära att man istället fokuserar på att skapa ett så stort mervärde för slutanvändaren som möjligt. Det är ändå sannolikt att arkitekturen kommer att se annorlunda ut under olika tider, men då som en naturlig konsekvens av ackumulerad kunskap, utvecklad teknik och trender.

Allt på bilden är alltså nybyggt. Frankfurt är en av flera tyska städer som har tagit en annorlunda väg att stärka sitt varumärke. Istället för att eftersöka Bilbao-effekten återuppbygger man gamla, rivna stadsdelar och kompletterar med ny bebyggelse i liknande stil. Detta kan visserligen komma i kläm med arkitektkårens syn på autenticitet men samtidigt utgör dessa en mycket liten andel av slutanvändarna. Vi bör därför ställa oss frågan: ska tyngdpunkten ligga på gestaltaren eller betraktaren?

Slutsats och lärdomar för framtiden 
Tidigare studier visar att en stads upplevda skönhet är viktigt ur en mängd aspekter – det påverkar såväl fysisk som psykisk hälsa och det ger nöjda invånare. Genom denna studie har vi kunnat visa att den den byggda miljöns design även verkar påverka människors vilja att vistas på en plats samt att visa upp den för turister.

Beslutsfattandet vad gäller den exteriöra arkitekturen tillfaller kommuner, byggherrar och arkitekter. Invånare och besökare i en stad tillfrågas sällan angående deras preferenser. På detta sätt skiljer sig detta från i princip alla andra varor där företag aktivt försöker tillfredsställa slutanvändaren. Det är därför fundamentalt att de som har möjlighet att påverka den byggda miljöns design har en god kunskap om vilka estetiska attribut som skapar ett mervärde för användaren.

Arbetet visar att nybyggda områden generellt uppfattas som ganska fula och anonyma vilket tenderar att skada städernas varumärke. Vid förtätning i befintliga områden verkar nybyggnationen dessutom tendera att dra ner upplevelsen av det befintliga området. Ett alltför stort fokus på enskilda spektakulära byggnader utan känsla för kontext skapar solitärer som riskerar att dra ner platsens upplevda skönhet och viljan att vistas där. Undersökningen visar att dessa problem kan lösas genom att i större mån applicera de identifierade attributen vid nybyggnation. Tidigare studier visar också att detta inte behöver kosta mer ut ett rent ekonomiskt perspektiv.

Peter Olsson,
Ekonomistuderande, Handelshögskolan i Göteborg

Christian Möller,
Ekonomistuderande, Handelshögskolan i Göteborg

Fler blogginlägg med liknande tema

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

6 svar på ”Ny studie: Så bygger man en attraktiv stad”

  1. Om människor i gemen har rakt motsatt uppfattning om vad som är vackert resp fult gentemot arkitekterna som “styr och ställer ” i våra kommuner, hur kan man då påverka? Så här kan vi ju inte ha det!!
    Mvh Mona Nilsson-Djerf
    Malmö

    1. Hej Mona! Kommunens politiker har möjlighet att påverka arkitekturen så min rekommendation är att vända dig till dom. Att informera om arbete som detta är nog viktigt, då många politiker verkar sakna djupare kunskaper i ämnet. Mvh Peter

  2. Utbilda och upplys fastighetsägarna och byggherrarna. Det handlar ju om stora värden över tid.
    Med vänlig hälsning
    Magnus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.