Arkitekturupproret på besök i “Sveriges trevligaste stad”

I helgen (vecka 2, 2019) var flera representanter för Arkitekturupproret i Borlänge, inbjudna av kommunens näringslivschef Angelica Ekholm efter en TV-debatt med Jerker Söderlind. Det blev en fantastisk upplevelse med fullspäckat program och fint bemötande från första stund. Borlänge gör verkligen skäl för att kallas “Sveriges trevligaste stad”! 

Stämningsfull skymning i Borlänge (foto: Mikael Grahn)

Med på studieresan var Erik Norin och Elise Wiklund – båda arkitektstuderande och representanter för Arkitekturupproret och INTBAU, Inger Glimmero Nordangård – sekreterare i Föreningen Arkitekturupproret, Jacob Nordangård – lektor i kulturgeografi och admin för Norrköpings Arkitekturuppror samt arkitekt Jerker Söderlind och Mikael Grahn – båda från Stadsliv AB.

Vi togs väl emot i Borlänge av kommunstyrelsens ordförande Jan Bohman, kommundirektör Åsa Granat, näringslivschef Angelica Ekholm och stadsarkitekt Pernilla Wåhlin Norén med flera. Lokalpressen slöt också upp samt en journalist och fotograf från tidningen Arkitekten.

Hela gänget samlade innan stadsvandringen

Först ut på fredagsmorgonen fick vi uppleva en mycket givande stadsvandring med den genomtrevlige tidigare stadsarkitekten Arne Ludvigsson som ciceron. Hans stadsvandringar får man verkligen inte missa! Så mycket kunskap som han förmedlar med sådan värme och humor. I denna artikel får man ett litet smakprov av allt vi fick se, och i denna podd kan man höra Arne berätta om Borlänges historia.

Palladiumbiografen vid Sveatorget, där vi bjöds på fika (foto: Mikael Grahn)
Under stadsvandringen blev några av oss intervjuade av lokalpressen
Biblioteket vid Sveatorget i vinterskrud. Här fick vi förklaringen till “nitbältena” av plåtkassetter från stadens järnverk, och kan förstå stoltheten över att ha lyckats framställa något så säreget… (foto: Mikael Grahn)
…men vi hade nog ändå föredragit de ursprungliga byggnaderna som revs
Postmodernism vid Jussi Björlings torg
Stadsradhus från 00-talet (foto: Jerker Söderlind)
Stadsguiden Arne Ludvigsson framför den nygotiska missionskyrkan (foto: Jerker Söderlind)
Det både funktionella och vackert utformade Wasabryggeriet (foto: Wikipedia)

Efter stadsvandringen fick vi, återigen ledda av Arne Ludvigson, åka ut till Ljungbergshallen (den s.k. maskinhallen), ritad av Ferdinand Boberg till Stockholmsutställningen 1897. Den monterades ner och flyttades till Borlänge och står numera på Kvarnsvedens Pappersbruks område. Vi blev mycket glada över att denna fantastiska konstruktion fortfarande finns kvar, även om den just nu inte används till annat än lagerlokal och är uppdelad i två våningar. Den är fortfarande mycket imponerande även i sitt inkapslade och ruffiga skick.

Ljungbergshallen av Ferdinand Boberg – mäktig som en katedral! (foto: Inger G. Nordangård)
Vackert fundament som håller upp strukturen som en damklack

Besöket blev en extra rolig överraskning för våra arkitekturstuderande, som går sista året på KTH. Elise Wiklund har nämligen gjort ett elevarbete i form av en modell av Ljungbergshallen med fackverkskonstruktion av trä istället för järn.

Elise Wiklunds tolkning av Ljungbergshallen/maskinhallen (eget foto)
Halvrolig postmodernism i kontorsbyggnaden. Tyvärr var vi tvungna att ha reflexvästar för att få se maskinhallen… (foto: Jerker Söderlind)
Gulligt lok med “snobbvagnen” på det interna smalspåret till Kvarnsveden (foto: Inger G. Nordangård)

Tillbaka i Borlänge centrum blev vi bjudna på lunch på den trendiga italienska restaurangen Basta! – som serverades på vacker handgjord keramik.

Lunch på Basta! Arne Ludvigsson, Angelica Ekholm, Inger och Jacob Nordangård, Mikael Grahn, Elise Wiklund, Jan Bohman, Eric Norin (foto: Jerker Söderlind)

Efter lunchen höll vi en presentation på kommunens kontor inför representanter för lokala byggbolag. Jag berättade om AU och tävlingen, Eric Norin om INTBAU och priset, och Jerker Söderlind om stadsplanering och arkitektur, med bilder från hans senaste bok som kommer ut i dagarna.

Reklamaffisch för paneldebatten (foto: Jerker Söderlind)

Därefter blev det allmän paneldebatt i den före detta hattfabriken, numera CTH fabriksmuseum.  “Är det fult eller fint, eller både och?” frågade debattledaren Per Eklund från Lokalhistoriska sällskapet i Borlänge, som hade arrangerat detta tillsammans med ABF. Tydligen var detta den tredje publika debatten om detta ämne, som verkligen har engagerat Borlängeborna!

Pernilla Wåhlin Norén (stadsarkitekt), Åke Temnerud (lokal arkitekt, ansvarig för många av byggnaderna i Borlänges centrum), Arne Ludvigsson (f.d. stadsarkitekt), Eric Norin och Inger Nordangård från Arkitekturupproret (foto: Jerker Söderlind)

Under debatten fick vi förklaringar till många av stadens rivningar samt bakgrunden till hur Kupolen blev till och hur byggnaden omarbetades från mässhall till köpcentrum. Vi fick också möjlighet att förtydliga att Arkitekturupproret är varken “arbetarklass” eller “överklass”, då våra medarbetare och följare kommer från alla möjliga håll i samhället och har politiska sympatier över hela spektrat.

Vi påtalade också att de flesta som röstade på Borlänge i Arkitekturupprorets omröstning om “Sveriges fulaste stad” – efter Stockholm som har störst folkmängd – faktiskt kom ifrån Dalarna! Inom Dalarnas län kom de flesta rösterna på Borlänge från Falun och på andra plats i antal röster så kom dessa faktiskt från själva Borlänge. Vi diskuterade också detta med skönhetsfrågor, men oklart om vi lyckades nå samförstånd med hela panelen. Några i publiken höll i alla fall med oss.

Efter paneldebatten blev vi bjudna på ännu en spännande restaurang, Blackstone Steakhouse, där man fick en upphettad sten att steka sin egen mat på. På vägen dit fick vi stanna och lyssna på Jussi Björling som sjöng “O Helga natt” från sin staty och bara för oss. Det var magiskt!

Andaktsfullt med Jussi (foto: Mikael Grahn)

Idén med en sjungande staty föreställande Jussi Björling var ett medborgarförslag, som kunde bli verklighet genom lyhördhet från kommunledningen.

Lördagen inleddes med ett besök på SSABs varmvalsverk med Peter Ekholm som guide. Arne Ludvigsson berättade historien om Domnarvets Jernverk och industrialisten Erik Johan Ljungberg. Vi fick inte fotografera inne i valsverket men det var mycket imponerande att se de gigantiska ståltackorna komma ut ur ugnen och plattas ut till plåt på bara några minuter.

SSAB, inte vackert men imponerande – och varmt!

Snart blev vi nedkylda igen med ett besök på Ornässtugan, under guidning av Åsa Ehlis som berättade allt om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Efter det bjöds vi på god lunch utomhus i strålande vinterväder, omgivna av skridskoåkande Borlängebor på helgutflykt.

Vid Ornnässtugan: Eric Norin, guiderna Åsa Ehlis och Arne Ludvigsson, Angelica Ekholm, Jacob och Inger Nordangård, Jan Bohman, Elise Wiklund samt Mikael Grahn och Jerker Söderlind hukandes framför

På vägen tillbaka till Borlänge centrum fick vi en extra guidning av Arne. Han visade oss den idylliska stadsdelen Bergslagsbyn, som påminde oss lite om Röda stan i Norrköping men området är mycket större. Följande bildexempel visar tydligt att arbetarbostäder kan vara både vackra och trivsamma och måste inte bestå av trista lådor…

Pittoreska Bergslagsbyn i Borlänge, med varierade hus i olika storlekar
Vackert gammalt vattentorn (foto: Mikael Grahn)
Lite faluröd dalaromantik
Turistbyrå i skruvad byggnad, fotograferad i förbifarten av Jerker Söderlind
Borlänges miljonprogram, fotograferat i somras genom bilfönstret av Inger G. Nordangård

Avslutningsvis passade vi på att ta en snabbtitt på “den blå lådan” och den var verkligen ful, så den åkte vi fort förbi. Den omtalade Kupolen kikade vi också in i före hemfärd, och våra arkitekter blev mest imponerade av själva konstruktionen.

Kupolen från översta våningen

Det samlade intrycket av Borlänge är att det är en väldigt blandad och utspridd stad – den mest “amerikanska” var det någon som sa… Att man behållit den låga skalan är trevligt, men staden skulle verkligen vinna på att ha ett tätare och mer sammanhållet centrum. Man sörjer fortfarande de fina byggnader som revs under den stora rivningsvågen men gläds åt de pärlor som lämnades kvar.

Nej, Borlänge är inte den vackraste staden i landet. Men, den kan absolut göra anspråk på att vara den trevligaste och har dessutom oväntat hippa restauranger.

Tack Borlänge för det varma mottagandet!


Mediabevakning av besöket

11/1 Förmiddag i P4 DalarnaInger Nordangård intervjuas under studiebesök i Borlänge (vid ca 1:40)
11/1 Dala-DemokratenArkitekturupproret på plats i Sveriges fulaste stad: “Gå en stadsvandring genom Borlänge med mig och den fula ankungen förvandlas till en svan”
11/1 Dalarnas tidningar”Borlänge är inte så fult” – Arkitekturupproret på plats i ”fulaste staden”
11/1 Avesta Tidning”Borlänge är inte så fult” – Arkitekturupproret på plats i ”fulaste staden”

Please follow and like us:
Twitter
Visit Us
Follow Me
Instagram
YouTube
YouTube
RSS
EMAIL
LINKEDIN

Författare: Inger Nordangård

Färgsättare, f.d. sekreterare i föreningen Arkitekturupproret

2 svar på ”Arkitekturupproret på besök i “Sveriges trevligaste stad””

  1. “Oväntat hippa restauranger.”

    Det lustiga är att både Basta! och Blackstone är Falurestauranger som nyligen även öppnat i Borlänge.

  2. Dagnyhusen är inte en del av Borlänges miljonprogram. Tjärna Ängar är det. Vad sägs om lite research innan?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.